Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han tog flera fångar, af hvilka han fick veta, att Krabbe under föregående natten aftågat till Qvistrums bro, hvilken underrättelse Stake nu hade att framföra till svenska hufvudhären.
Der beslöts att för Krabbe stänga återtåget öfver Svinesund, men genom antända vårdkasar varnades han för faran och drog sig skyndsamt till det befästade Hald, nu Fredrikshall, tätt förföljd af Stake, som öfverföll och tog eller nedgjorde hans eftertrupp. Halds skans kunde dock svenskarne ej bemäktiga sig, men besättningen i Uddevalla skans måste gifva sig.
Följande året, 1658, inföll norske generalen Jörgen Bielke med omkring 6,000 man i Bohus län och uppmanade allmogen till uppresning mot svenskarne. Han hade ock i början framgång samt intog större delen af landskapet, men Harald Stake förstod så väl använda sina till antalet underlägsna krigare, att den norske härföraren slutligen måste utrymma landskapet, sedan han förlorat större delen af sitt folk, all sin tross och tre standar. Äran af att under de båda danska krigen hafva eröfrat och åt Sverige bibehållit Bohus län tillkommer således hufvudsakligen Harald Stake, som också blef detta läns förste svenske guvernör 1658. I Maj samma år utnämndes han till riksråd samt fick af konungen till belöning för sitt läns tappra försvar en guldkedja och ett landtgods i Ermeland, hvaraf han dock aldrig kom i besittning, emedan detta land frångick Sverige i Olivafreden. Dessutom befordrades han i December 1659 till generallöjtnant och generalguvernör öfver Bohus län. Efter freden anlade och förbättrade han fästningarna Carlsten, Gustafsborg och Bohus, inrättade länets förvaltning på svenskt sätt och gjorde sig i allmänhet högt förtjent om detsamma. Först vid den höga åldern af nära 80 år nedlade han sitt guvernörs-embete 1677 och dog samma år den 28 September på sitt Hönssäter, der han ock var född.
Harald Stake gifte sig i Februari 1639 med Magdalena Sparre af Rossvik, då enka efter Stakes vapenbroder Johan Ekeblad, som stupade i slaget vid Wittstock 1636. Om henne berättas en sägen, som kan förtjena anföras såsom ett bevis, att sådana kunnat uppstå och blifva trodda så sent som i medlet af 1600-talet. En sommarafton, heter det, då fru Malin, herr Harald Stakes husfru, satt i sin sal på Hönssäter, öppnades dörren och in trädde en jungfru, så fin, ljuslett och fager, att fru Malin väl kunde förstå, det hon tillhörde elfvernas slägte. Den fagra elf-jungfrun bad att få låna fru Malins bröllopsklädning till sitt eget bröllop, som skulle hållas följande dagen, och fru Malin hade icke hjerta att afslå hennes begäran, utan lemnade klädningen åt flickan, som lofvade snart återställa den. Tredje dagen derefter fans också klädningen åter i salen, men ingen hade sett någon bära dit densamma. Den var nu, till fru Malins stora förvåning, fullsatt med spännen och andra prydnader af finaste guld och dessutom var vid klädningen fästad en dyrbar guldring med rika ädelstenar, hvilken sedermera länge förvarades inom slägten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
