- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
330

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Göteborg 1660

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landtmarskalk förordnat landshöfdingen i Kronobergs län friherre Gustaf Posse. Erkebiskop Lenæus hade, af ålder och sjuklighet hindrad att sjelf infinna sig, anmodat biskopen i Linköping Samuel Enander att föra ordet inom presteståndet. Borgmästaren i Stockholm Johan Prytz, var borgareståndets samt bonden Per Eriksson från Upland bondeståndets talman.

Konungen helsade ständerna med en »märkelig oration», hvari han utförligt redogjorde för så väl orsakerna till som hela förloppet af det pågående kriget samt för rikets tillstånd och förhållandet både till dem, »som hafva namn af vänner, och till de många fienderna samt till andra, som under vänskaps namn och sken med våra fiender colludera», hvilket allt visade nödvändigheten, att något måste göras för att komma rikets behof till hjelp, »ehuru väl besvären fast många voro och hans kongl. maj:t icke okända».[1] De särskilda ståndens talmän svarade, hvar å sitt stånds vägnar, och presteståndet erinrade i sitt tal om att den unge fursten, som nu satt nedanför konungens tron, borde hyllas som Sveriges arffurste.

Följande dagen började ständernas förhandlingar. Efter gammalt bruk skickade de särskilda stånden helsningsdeputationer till hvarandra, hvilket ej aflopp utan all förargelse. Adelns deputerade till borgareståndet ansågo sig ej hafva blifvit med tillräcklig aktning mottagne, och böndernes ordförande inblandade i sitt tal till presteståndet åtskilliga klagomål öfver adelns ständigt tillväxande inkräktning af kronogodsen samt öfver den myckna nya »skrifvare- och skräddare-adeln», hvilket sistnämnda uttryck dock ej kunde tillämpas på någon annan än Christinas förre hofskräddare Lejonkrona, den ende af hans yrke, som dittills blifvit svensk adelsman. Enander förmanade ock bönderne i sitt svar att »tala varliga».

Både adeln och presterne hade för öfrigt infunnit sig vid denna riksdag föga talrikt. Första klassen på riddarhuset räknade 5 grefvar och 22 friherrar, den andra endast 9 ledamöter, den tredje omkring 130. Presteståndet utgjordes af 2 biskopar, 2 superintendenter och 45 konsistorii-ledamöter eller kyrkoherdar. Borgareståndet synes äfven varit föga talrikt, dock saknas förteckning så öfver dettas som öfver bondeståndets ledamöter.

De första veckorna upptogos för det mesta af öfverläggningar rörande utskrifningen och bevillningarna. Genom särskilda kungliga propositioner hade hvart stånd för sig blifvit underrättadt om konungens önskningar i dessa hänseenden. Inom de särskilda stånden hördes mycket knot öfver de många bördorna och icke mindre öfver hvarandra. Adeln klagade öfver fogdarnes godtyckliga förfarande mot deras bönder, vid utskrifningár och gärders utkräfvande, samt att deras bönder vid utskrifningar undanstucko sina söner och drängar.


[1] Se Relation om 1660 års riksdag i Göteborg af Petrus Petri Grubb i Handlingar rörande Skandinaviens historia, XXVIII: 177.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/6/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free