- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
362

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Interimsstyrelsen - Fredssluten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksrådet von der Linde resa henne till mötes till Hamburg och söka genom dessa skäl afstyra hennes resa.

Såsom i föregående del är berättadt, misslyckades detta, och Christina infann sig i början af Oktober i Stockholm, der hennes närvaro så väl som hennes förfarande framkallade nya öfverläggningar både inom rådet och ständerna, till hvilka vi återkomma i sammanhang med berättelsen om riksdagens förhandlingar.

Under tiden närmast före riksdagen arbetades flitigt på uppsättande af den kungliga proposition, som vid riksdagens början skulle afgifvas. Den skulle omfatta regeringens inrättning, reduktionen, hvilken dock ej skulle underkastas allmän öfverläggning, förhållandet till Ryssland samt »kammarsaker». Om kontributioner skulle den ej innehålla något, för att icke väcka missbelåtenhet. Man var ense om, att allting först skulle i rådet öfverläggas och sedermera med enhällighet från rådets sida bedrifvas hos ständerna. Riksdrotsen tillstyrkte, att lagmännen skulle taga hem till sig de riksdagsmän, som vore från hvars och ens lagsaga och söka inverka på dem. Då den af statssekreteraren Ehrenstéen uppsatta berättelsen om hvad sedan förra riksdagen tilldragit sig blef i rådet justerad, beslöts att den, såsom vanligt, blott i utdrag skulle meddelas samtliga ständerna, men i sin helhet endast åt ett utskott.

Sådana voro, enligt hvad rådsprotokollen utvisa, de hufvudsakligaste öfverläggningsämnena inom interimsstyrelsen, med hänseende till rikets inre förhållanden; men tillika hade ännu vigtigare rådplägningar hållits och beslut blifvit fattade rörande förhållandena till utrikes makter, till hvilka förhållanden vi nu öfvergå.

Fredssluten.



Vid Carl Gustafs död voro fredsunderhandlingar i gång med alla Sveriges fiender. Vi skola här följa fortgången af dessa underhandlingar i den ordning de ledde till det önskade målet.

Med Polen hade underhandlingar begynt redan under hösten 1659 i Thorn och flyttades sedermera till närheten af Danzig, der de polske fredsunderhandlarne bodde, medan de svenske tagit till vistelseort byn Zoppot vid Östersjökusten, ett par mil norr om Danzig. De svenska ombuden voro riksskattmästaren grefve Magnus Gabriel De la Gardie, riksråden grefve Bengt Oxenstierna och grefve Christopher Carl von Schlippenbach samt presidenten i hofrätten öfver Pomern och Rügen Anders Gyllenklou. Franska sändebudet De l’Hombres var fredsmedlare och den som hade mesta bestyret bland alla.

Båda de krigförande makterna längtade nu lika mycket efter fred. Sverige behöfde den för att lättare kunna försvara sig mot sina öfriga fiender, och Polen, utmattadt och förhärjadt samt nu i krig mot både Ryssland och Sverige, önskade fred med det senare, för att bättre reda sig mot det förra. Härtill kom, att polska drottningen, som hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/6/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free