Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksförmyndarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstått både inom rådet och adeln, hvilket icke visade sig lika villigt att underkasta sig riksdrotsen ledning, som de fleste af hans äldre embetsbröder, hvilka under en längre tid vant sig dervid. Detta hade visat sig redan under den sista riksdagen och blef sedermera allt märkbarare, så att, ehuru Per Brahe alltid under förmyndarestyrelsens hela tillvaro fortfor att vara en ganska betydande medlem deraf, förblef han dock icke alltid den mest betydande, enligt hvad vi i det följande få tillfälle att visa.
Lars Kagg, grefve till Sölvesborg i Bleking, friherre till Tockmajerfvi i Keksholms län, herre till Fjellskäfte i Södermanland, Kaggeholm vid Mälaren, Sjötorp i Östergötland, Ramsjöholm och Nätersberg i Småland, riksråd sedan 1641, fältmarskalk 1648, friherre 1651, grefve 1653, med Mariestad till grefskap, hvartill sedermera kom Sölvesborg i Bleking, till hvilket Kagg derefter skref sig, slutligen riksmarsk 1660, hafva vi i det föregående lärt känna såsom en modig och duglig krigare, hvilken genom alla graderna tjenat sig upp till den höga värdighet han nu erhållit. Den sjuklighet, han ådragit sig under sina fälttåg i trettioåriga kriget, hade förhindrat honom att deltaga i Carl Gustafs krig, utom under en del af fälttåget i Norge, men han hade länge varit den egentlige ledaren inom krigskollegium och såsom sådan inlagt ganska stora förtjenster om svenska krigsväsendet. Han var också högt aktad af svenska krigsbefälet i allmänhet, och hans utnämning till riksmarsk hade varit en hyllning åt hans allmänt erkända förtjenster inom krigskollegium, så väl som åt hans långa tjenstetid. Såsom härförare hade visserligen både Wrangel, Königsmarck och Gustaf Otto Stenbock vida större rykte än Kagg, men under nu inträdda fredliga förhållanden fordrades af riksmarsken mindre att vara härförare än krigsminister, och i detta hänseende var Kagg onekligen nu den lämpligaste bland alla de svenska generalerna.
Hans ålder – han var nu öfver 65 år gammal – och ännu mera hans sjuklighet förhindrade honom emellertid att taga någon verksammare del i regeringsbestyren och såsom politisk personlighet var han ock föga betydande. Länge fick han ej heller bekläda det honom anförtrodda vigtiga embete, ty han afled redan den 19 November 1661. Hans begrafning firades med stor ståt i Riddarholmskyrkan den 8 Juni 1662 och derefter fördes liket till Floda kyrka i Södermanland, der Kagg låtit åt sig uppföra ett präktigt grafkor, inom hvilket en minnesvård, med sinnrika latinska verser af Stjernhjelm, blef honom egnad. Hans pansar och svärd förvaras ännu på den närbelägna egendomen Fjellskäfte, som tillhört honom. Hans enka Agneta Ribbing, en dotter till riksrådet Lindorm Ribbing, öfverlefde honom i många år och dog först 1689. Deras äktenskap var barnlöst och Kaggs grefliga ätt utdog således med honom.
Lars Kagg var en hedersman, modig, driftig och duglig, men utan några snillegåfvor eller någon högre bildning, för öfrigt en glad och välmenande herre, mycket omtyckt både af underlydande och kamrater,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
