- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
401

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksförmyndarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ludvig XIV, hvilken han bjudit till fadder åt ett af sina barn, gifvit detta 20,000 rdr i faddergåfva och man anmärkte, att det väl syntes, huru konungen »klappade barnet för faderns skull».

De la Gardies ständiga behof gaf ock fart åt dylika rykten, ty ehuru han var en af de rikaste män i Sverige och alltid visat en stor förmåga att taga för sig, så snart något tillfälle dertill erbjöds honom, så hade han en ännu större förmåga att göra af med hvad han förvärfvat, och hans tillgångar ville aldrig räcka till för hans utgifter. Till hans beröm bör likväl erkännas, att om han också förspilde mycket af sina inkomster genom en praktlystnad, hvari han öfvergick alla sina samtida bland svenska adeln, hvilka likväl i allmänhet voro allt för mycket benägna för samma fel, så använde han ock ganska mycket på bildningens befordrande, så väl den lärda som den vittra, samt var utan all jemförelse sin tids främste mecenat. Såsom kansler för Upsala akademi hade han rikt tillfälle att verka för den lärda bildningens förkofran och försummade det icke. I synnerhet inlade han en stor förtjenst genom det varma nit, hvarmed han omfattade Sveriges språk, häfder och minnesmärken, hvilka kunskapsgrenar till väsentlig del blefvo pånyttfödda eller nyskapade genom hans tillgöranden. »Vi hafva», sade han, »genomforskat hela den grekiska och romerska fornverlden, men deremot lemnat i oförtjent glömska våra förfäders öden, vishet och tungomål». För att godtgöra denna glömska inrättades, genom De la Gardies försorg, år 1666 antiqvitets-kollegium, hvilket skulle sysselsätta sig med dessa förut vanvårdade ämnen. Sjelf uppsatte han föreskrifterna för dess verksamhet, lemnade sitt hus i Upsala till boställe åt verkets ordförande, Stjernhjelm, samt skänkte 5,000 daler och erforderligt tegel till uppförande af egen byggnad för detsamma. Den nya inrättningen visade mycken verksamhet och bidrog väsentligt att gifva den tidens historiska studier en riktning från de grekiskt-romerska till de fosterländska häfderna. De la Gardie gynnade för öfrigt all slags lärdom. Han hade stora boksamlingar å sina slott i Stockholm, på Leckö, Vengarn och Carlberg samt bekostade flera vigtiga arbetens utgifvande. Genom bref eller muntliga meddelanden stod han i förbindelse med nästan alla den tidens lärde i Norden och de fleste bland dem hade honom att tacka för uppmuntringar, understöd eller befordringar. Bland dem trifdes han bäst och fann i deras sällskap en vederqvickelse för de ofta tröttande regeringsbestyren.

Äfven hans praktlystnad var af icke ringa nytta för utvecklingen af de fria konsterna inom Sverige. I synnerhet älskade han byggnadskonsten och gaf rik uppmuntran åt dess idkare, i det han lät dels uppföra, dels tillbygga slotten på sina många egendomar – Leckö, Höjentorp, Mariedal, Ekholmen, Vengarn med flera. Dessutom lät han bygga ej mindre än 37 nya kyrkor, och de många altartaflorna, bildverken och väggmålningarna i dessa gåfvo rik sysselsättning och förtjenst åt så väl inbemska som främmande konstnärer. Äfven i sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free