Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksförmyndarne - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven af Christina åtskilliga förläningar i Finland. År 1652 utnämndes han till president i bergskollegium och till ledamot af Svea hofrätt, 1657 till generalguvernör öfver drottning Christinas underhållsländer, blef president i kommerskollegium 1660 och i Svea hofrätt 1661 samt nämndes till lagman i Karelen 1663.
När Gustaf Bonde afled 1667, var Sewed Bååt näst Per Brahe den äldste inom rådet, och hans befordran till riksskattmästare kunde således, likasom förut Lars Kaggs befordran till riksmarsk, betraktas såsom en hyllning åt tjensteålders-grundsatsen; men i sjelfva verket var Bååts befordran en tillställning af De la Gardie för att från inträde i rådet utestänga Sten Bielke, som hade mesta utsigten att väljas till riksskattmästare, men som nu stod i spetsen för De la Gardies motparti. Sewed Bååt hade visserligen äfven hört till detta, men några dagar före valet blefvo han och De la Gardie åter vänner, De la Gardie öfvertalade sin bror, riksrådet Pontus Fredrik, att rösta på Bååt samt vann två andra bland riksråden, Johan Gyllenstierna och Gustaf Kurck, genom löfte till dem att blifva Bååts efterträdare, den förre såsom president i Svea hofrätt och den senare såsom generalguvernör öfver Christinas underhållsländer. Följden blef att vid valet inom rådet den 11 Juni 1668 erhöll Bååt två röster mer än Bielke och då ständerna denna gången utan någon synnerlig svårighet godkände rådets val, var Sewed Bååt nu riksskattmästare och De la Gardie hade ytterligare en anhängare inom regeringen.
Länge innehade dock ej Sewed Bååt detta embete och några synnerliga spår af hans verksamhet under dess utöfning finner man icke heller. Han afled redan den 19 Augusti 1669 och hade sedan November 1642 varit gift med Magdalena Stenbock, en dotter till riksrådet Gustaf Stenbock och syster till riksamiralen. Med deras ende son Carl Gabriel, död 1698, utdog Sewed Bååts friherrliga ätt på manssidan.
Efter Bååts död blef verkligen, ehuru först i September 1672 och efter ihärdigt motstånd å De la Gardies sida, Sten Bielke riksskattmästare, men då konungen några veckor derefter sjelf tillträdde regeringen, tillhörde, under hans minderårighet, Sten Bielke vida längre rådet än regeringen. Inom rådet utöfvade han ock en ganska omfattande verksamhet, enligt hvad vi skola visa vid redogörelsen för tilldragelserna under Carl XI:s minderårighet, likasom vi äfven skola lemna en öfversigt af Sten Bielkes föregående öden i den berättelse om den dåvarande rådspersonalen, till hvilken vi nu öfvergå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
