Print (PDF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådet: Gustaf Baner.
4*5
nyande mot Danmark fick ban det icke lätta uppdraget
att uppsätta manifestet om krigsorsakerna, befaltes
att qvarstanna hos konungen och var vid hans sida
under anfallet mot Köpenhamn. Jemte Sten Bielke var
han Sveriges ombud vid fredsunderhandlingarna med
Danmark och återvände till fäderneslandet först sedan
freden i Köpenhamn var ingången i slutet af Maj 1660.
Sedermera erhöll han förmyndare-styrelsens uppdrag
att med danska sändebudet Kannibal Sehestedt uppgöra
vilkoren för Bornholms vederlag samt deltog derefter
flitigt i förhandlingarna under riksdagen i Stockholm
samma år, så väl som i rådets öfverläggningar under
detta och de följande åren, till dess en halssjukdom
slutade hans dagar den 6 Augusti 1663.
Schering Rosenhane var en man med klart, redigt
hufvud, vidsträckta kunskaper och stor lätthet att
uttrycka sig både muntligen och skriftligen. För
sin grundliga kännedom om Sveriges inre och yttre
förhållanden, sitt skarpsinniga omdöme och sin för
den tiden ovanliga stilistiska förmåga användes
han ofta att uppsätta vigtiga författningar, såsom
nya ordningar, instruktioner för embetsverken oeh
så vidare samt såsom talare vid riksdagens öppnande
och afslutande med mera. Han hyste för öfrigt strängt
aristokratiska åsigter, var ingen vän af reduktionen
och slöt sig under förmyndarestyrelsen vanligen till
riksdrotsen. Hans egen beskrifning om sin lefnad gör
ett särdeles godt intryck, den vittnar omisskänligt,
att han varit en sant gudfruktig, rättsinnig,
godhjertad och anspråkslös man, hvilken man måste
lika mycket älska som högakta.
Gustaf Baner, friherre till Gamla Carleby, herre
till Ekenäs, Tuna, Mostena, Årby, Farsta, Salis och
Werpel, son till riksrådet Pehr Baner, hvilken vi
i det föregående omtalat såsom en bland riksråden
under Christinas minderårighet, var född i Augusti
1618, höll redan vid 15 års ålder å Riddarhuset ett
latinskt tal »om Gustaf den stores förtjenster» samt
ingick, efter den sedvanliga utrikes resan, tidigt
i krigstjenst och var öfverste för Östgöta ryttare,
då han i Juni 1648 utnämndes till landshöfding pä
Gotland. Sedermera befordrad till generalmajor och
generallöjtnant inkom han i rådet i April 1651 och
blef i December samma år, jemte alla barnbarn till
den i Linköpings blodbad halshuggne Gustaf Axelson
Baner, friherre, med staden Gamla Carleby i Finland
till friherrskap.
Sedan Carl Gustaf blifvit konung, utnämndes Gustaf
Baner i Augusti 1654 till öfver-landshöfding i
Upland, deltog sedermera i polska kriget och fick af
konungen år 1656 gods i Polen till ett värde af 30,000
daler s. m., i hvilkas ställe han sedan, när Polen
förlorades, erhöll anvisning på gods i Skåne till
40,000 daler s. m. värde. När danska kriget var nära
att utbryta, var Gustaf Baner en bland gene-ralerne,
som från Polen skickades hem för att leda försvaret
af Sveriges södra landskap och stod då under Gustaf
Otto Stenbocks befäl. Dennes nederlag vid Laga-ån i
Oktober 1657 ansågs Baner hafva vållat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
