- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
424

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närmare förbund mellan Sverige och Danmark samt en förklaring af åtskilliga bland vilkoren i roskildska fredsfördraget. Vi hafva förut omtalat huru, under dessa underhandlingar, enigheten mellan Bielke och Coijet icke var den bästa, och huru Bielkes vid några tillfällen visade medgörlighet mot de danska påståendena ådrog honom misstankar att icke hafva varit oåtkomlig för vängåfvor från danska regeringen. När kriget förnyades mot Danmark, var Bielke ännu i Köpenhamn och väpnade sitt husfolk för att värna sig mot pöbelns våldsamheter. Dock fann han snart rådligast att ställa sig under danske konungens skydd, hvarefter han satt fången inom ett af konungens slott, till dess franska sändebudet Terlon i Augusti 1659 utverkade hans frigifvande.

Efter Carl Gustafs död var Sten Bielke, jemte Schering Rosenhane, åter Sveriges ombud vid fredsunderhandlingarna med Danmark och en af dem, som undertecknade fredsfördraget i Köpenhamn. Derefter anstäldes han såsom kansliråd i tjenstgöring inom rikskansliet och var sedermera under hela förmyndarestyrelsen en af rådets mest framstående och verksamme ledamöter. Sedan Schlippenbach i November 1660 drunknat, under utresan till Polen såsom svenskt sändebud, uppdrogs denna befattning åt Sten Bielke, hvilken dock ej afgick förr än långt fram på våren 1661 och väl sökte undanrödja de anledningar, som kunde förefinnas till afbrott i det goda förhållandet mellan Sverige och Polen, men icke tillvägabringa en så beskaffad närmare förbindelse, som den Schlippenbach yrkat. I början af året 1662 deltog Bielke med Harald Stake i den här ofvan omnämnda kommissionen till ordnande af förhållandena i Bohus län och blef sedermera under loppet af samma år erbjuden att afgå till Tyskland såsom president i Wismarska tribunalet, men undanbad sig denna befattning. I stället blef han i Juli 1663 ordförande i reduktionskollegium och följande året var han en af de rådsledamöter, som under riksdagen hade att rådgöra med ständernas ombud rörande bankens upphjelpande. När Danmark ingått ett nära förbund med Holland, som då var i krig mot England, sändes Bielke i Mars 1666 till Köpenhamn för att söka förmå danska regeringen att vidhålla sin med den svenska ingångna öfverenskommelse om Östersjöns fredande för främmande flottor, hvilken öfverenskommelse man befarade komma att brytas, derest den danska och holländska uppträdde förenade mot den engelska. Detta uppdrag fullgjorde ock Bielke till svenska regeringens nöje.

Inom rådet uppträdde Bielke i spetsen för ett särskildt parti, hvilket, utan att sluta sig till Gustaf Bonde, dock i flera hänseenden biträdde hans åsigter rörande sparsamhet i statsförvaltningen och iakttagande af en fredlig statskonst, i strid mot De la Gardies misshushållning och krigiska sträfvanden. För öfrigt yrkade Bielkepartiet på förbund med England, Holland och Österrike till fredens bevarande, äfven i strid mot De la Gardies ifrande för ett förbund med Frankrike, hvarigenom freden lätt kunnat äfventyras. Vi skola i det följande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free