Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påkommande krigslaster och besvär så fordersamligen genomgick, att kongl. maj:ts och rikets tjenst aldrig blef tillbakasatt, ej heller allmogen utan nödtorft obilligt handterad, hvarföre han ock vid stora durchtåg icke lät sig för svårt vara att i egen person följa med höfdingadömet igenom och således tillse, att militien väl förplägas och landet icke öfver tarfven graveras måtte». Carl Gustaf visade sig ock så belåten med hans förhållande, att Gustaf Posse 1658 utnämndes till geheimeråd, en ovanlig svensk embetsmannatitel, som likväl äfven gafs Corfitz Ulfeldt, samt kallade honom till sig i Helsingör för att handlägga kansli- och andra vigtiga ärenden. Vid riksdagen i Göteborg var han landtmarskalk, men utnämndes redan i Februari 1660 till riksråd, i följd hvaraf annan landtmarskalk sedermera måste utses. Vid konungens begrafning höll Gustaf Posse i November 1660 åminnelsetal öfver honom i Riddarholmskyrkan och förordnades i December samma år till ledamot af reduktionskollegium. I Oktober 1664 nämndes han till assessor i Åbo hofrätt, men fick redan efter 14 dagar samma befattning i Göta hofrätt och kom således aldrig i utöfning af den förra. I Augusti 1665 blef han president i Göta hofrätt och genom hans försorg fullbordades så väl hofrättshuset som stadskyrkan i Jönköping. Under 1664 års riksdag hade han att, å regeringens och rådets vägnar, underhandla med presteståndet om bifall till den kungliga propositionen samt tog i allmänhet verksam del i rådets förhandlingar. Han afled i Stockholm i Juni 1676, är begrafven i Arboga kyrka samt berömmes såsom en lärd, vältalig, from och rättrådig herre.
Knut Kurck, friherre till Lempelä i Åbo län, herre till Hedensö, Årstad och Vendelsjö i Södermanland, Klackeborg, Norsholm och Boxholm i Östergötland, Göksholm i Nerike, Åkeshof i Upland och Sjögerås i Vermland, son till riksrådet friherre Jöns Kurck, tillhörande rådspersonalen under Christinas minderårighet, var född i September 1622. Om hans föregående tjenstgöring, innan han i Februari 1660 blef riksråd, finnes endast uppgifvet, att han sedan 1651 varit landshöfding i Vestmanland. Såsom riksråd tjenstgjorde han tillika i kommerskollegium och blef dess president 1661. Han berömmes ock såsom mycket förfaren i allt som rörde handelsväsendet, hade stort inflytande inom rådet och var en af de verksammaste deltagarne i dess förhandlingar, tvekade icke att, ofta nog rätt skarpt, säga ut sin mening samt var för öfrigt en kraftfull, duglig och kunnig embetsman. Inom rådet slöt han sig till Sten Bielkes parti och var en bland De la Gardies kraftigaste motståndare samt ifrade i allmänhet för fred, sparsamhet och lika rättvisa mot alla. Någon gång tillät han sig likväl undantag från dessa grundsatser, när det gälde hans närmaste anhörige. I December 1670, då Knut Kurck, efter den hushållsaktiga statsregleringen 1669, hvilken Bielke-partiet genomdrifvit, öfvergått från detta parti till De la Gardies, begärde han några vestgötagods åt sin bror, dåvarande landshöfdingen Gabriel Kurck, »så att han måtte så mycket bättre kunna hålla sig uppe och blifva skickligare att förvalta det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
