Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI / 438 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1661-1664

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bekräftelser å gåfvor eller förläningar, som utgåfvos från de kungliga kollegierna, skulle skrifvas på stämpladt papper af följande valörer, hvilka dock ej beräknades arkvis, utan för hela skrifvelsen utan afsende å arktalet, nemligen,

när skrifvelsen rörde ett värde af högst	50	daler s. m.	2	öre.
»	50–100	»	4	»
»	100–200	»	8	»
»	200–400	»	1	dal.
»	400–1000	»	2	»
»	1000–2000	och deröfver	3	daler,

härifrån undantaget hvad i konungens namn med regeringens underskrift och med konungens sigill utgick. Samma taxa skulle också gälla för assignationer å räntekammaren på någon kronans inkomst, så vidt de inneburo ett nådebevis, men om de utgjorde betalning af en kronans skuld, voro de befriade från denna afgift. För assignationer å löner bestämdes en lägre taxa, hvilken äfven skulle gälla för resolutioner från öfverståthållaren i Stockholm, generalguvernörer, landshöfdingar, samt från städernas myndigheter rörande handels- och skråärenden. För öfrigt voro i denna förordning taxor bestämda för inlagor af alla slag till de lägre domstolarne på landet och i städerna, så väl som för dessa domstolars utslag och af dem utfärdade fastebref, hvilken taxa var fördubblad för inlagor till och utslag från domstolar i andra instansen samt fyrdubblad i tredje instansen. Vidare voro kartebeloppen bestämda för arrende-, hyres- och andra kontrakt, för fullmakter, köpebref, testamenten, resepass, privilegier och andra resolutioner till förmån för städer, bergsbruk, kompanier och så vidare. Befriade från afgifter voro skrifvelser, som angingo embetsverk, vidare fattiges supliker samt alla skrifter, som anginge mindre värde än 40 daler.

Hvad som i denna förordning genast faller i ögonen är, att gåfvor och förläningar, som utgingo omedelbart från regeringen, voro från all karta befriade och att dennas belopp ej höjdes, så snart värdet af det gifna eller förlånade öfversteg 2000 daler, i stället att låta kartans belopp stiga i samma förhållande som detta värde. Flera stadganden i denna förordning lemnade ock mycket rum för godtycke och alla särskilda delar af denna nya beskattning voro uppgjorda af regeringen och rådet ensamma, utan ständernas hörande.

Under riksdagen hade påminnelser ej saknats om reduktionens verkställighet och, enligt biafskedets ordalydelse, skulle densamma nu »med flit och allvar företagas och med det forderligaste, som ske kan, till en god ändskap befordras». Redan den 5 December tillsattes ock den nya reduktionskommissionen, med riksrådet Gustaf Soop till ordförande samt Seved Bååt, Axel Lillie, Gustaf Bielke, Erik Fleming, Clas Stjernsköld och Gustaf Posse af rådet, jemte vice presidenten i Dorpts hofrätt Georg Stjernhjelm, den bekante skalden, som dock snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>