Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1661-1664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skepparens sigill bekräftade ett köpekontrakt om fartyget, hvilket han derefter begagnade såsom sin tillhörighet. Han var vid denna tid ännu icke 20 år gammal. En af deltagarne i brottet, som af ånger deröfver hotade att röja det, dödades af Skytte, hvarvid dennes syster Anna, som kort derefter blef gift med ryttmästaren Gustaf Drake, skall varit honom behjelplig. Denne Drake visade sig ock vara en med Skytte närbeslägtad natur. Gemensamt beslöto de använda det tagna fartyget till nya sjöröfvarebragder och samlade för detta ändamål från Kalmar län och Bleking tretton man, af hvilka likväl flere icke kände afsigten med den sjöresa, hvarför de blifvit förhyrde. I trakten af Öland anträffades ett holländskt handelsfartyg. Drake tvang hela sin besättning att aflägga tysthetsed, hvarefter det holländska fartyget anfölls, besättningen mördades och alla varor af något värde öfverflyttades på Skyttes fartyg. Sedermera borrades det holländska och sänktes icke långt ifrån Öland; men sänkningen hade ej skett med tillräcklig omsorg, utan fartyget flöt åter upp och drefs mot stranden af Öland, der vraket undersöktes och den dödade besättningen, med tydliga bevis om våldsam behandling, upptäcktes. Saken kunde nu icke längre hållas hemlig, och man kom snart nog förbrytarne på spåren. Drake skyndade att med sin hustru lemna Sverige, men Skytte häktades, på begäran af det holländska sändebudet och på svenska regeringens befallning, i September 1662 samt instäldes för Göta hofrätt. Han klagade, att de adliga privilegierna blifvit kränkta i hans person, och af flera anhöriga fäldes för honom förböner, men förgäfves. Han dömdes till döden och sköts den 27 April. Hans mor dog af sorg öfver sonens illbragder och olyckliga slut. Fadern, som varit vice president i Svea hofrätt och landshöfding i Linköpings län, hade dött redan 1654.
I detta hänseende hade sålunda svenska regeringen gifvit den holländska full upprättelse, men den holländska visade sig icke lika villig att gifva en sådan för tilltagen mot de svenska besittningarna i Amerika och Afrika, ehuru Heinsius vid flera tillfällen erinrade sina principaler härom, hvad beträffade det svenska nybygget å Guineakusten – det i Amerika tyckes icke vidare hafva kommit till tals. Ej heller ville man i Sverige afstå från anspråken hvarken på handel eller på besittningar å denna kust, och ännu i Mars 1663 erhöll afrikanska kompaniet löfte att få begagna ett kronans skepp för en resa till Guinea.
Till England blefvo alltid förhållandena vänskapligare i samma mån de voro det mindre till Holland. De inre söndringarna i England, konungadömets återställande och den nye engelske konungen Carl II:s slägtförbindelser med Danmark gjorde likväl förhållandet äfven till detta land opålitligt, likasom ock Englands politik röjde samma uteslutande afseende på egen fördel som Hollands. Rådet tvekade således till hvilkendera staten man borde närma sig eller om det borde ske till någondera, för att ej stöta den andra. Dock beslöt man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
