Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryttare, hvilka, derest hertigen ej godvilligt infann sig, skulle med våld föra honom till slottet.
Våld behöfde dock ej användas, ty den 18 Maj på morgonen infann sig hertigen å slottet, der han mottogs af sex riksråd och ett utskott af 68 personer från samteliga stånden. Bengt Skytte, hertigens varmaste anhängare och förmodade rådgifvare, hade blifvit ålagd att vid detta tillfälle föra ordet. Björnklou hade i rådets och ständernas namn uppsatt en skrifvelse, som nu för hertigen upplästes, och hvari förklarades regeringens, rådets och ständernas misshag öfver hans uppförande. Bengt Skytte fick också sjelf säga honom, att detta hans uppförande icke tillskrefs hertigens egen elaka afsigt, utan någon »ond rådgifvare», som ville hvarken konungen eller hertigen väl. Tillika erinrades hertigen om det svar, som redan under den föregående riksdagen blifvit gifvet å hans nu upprepade begäran; dervid ville rådet och ständerna faste blifva. Alla de skrifvelser, hertigen aflåtit, äfven den utmanande till Wrangel, blefvo till honom återstälda, och slutligen anhöllo regering och ständer att hertigen sjelf ville föreslå de medel, genom hvilka man framdeles kunde vara förvissad om »lugn och säkerhet».
Hertigen svarade med att begära skriftlig förklaring på sina inlagor, yrkade laglig undersökning af sin rätt och, hvad beträffade den gjorda begäran, att hertigen sjelf måtte föreslå hvilken försäkring för framtida trygghet han ville gifva regeringen och ständerna, bad han dem sjelfva göra ett sådant förslag. Han, för sin del, begärde blott att, »i enlighet med all lag, så andelig som verldslig, så naturens allmänna som Sveriges särskilda, blifva konungens närmaste förmyndare». Rådet fann detta hans svar ej nog undfallande, utan han fick en ny föreställning af några bland dess medlemmar samt antyddes att tills vidare stanna på slottet. Då han ej ville finna sig häri, utan sökte begifva sig bort i en annan vagn, emedan han ej fann sin egen, blef han anhållen af öfversten för gardet, Carl Sparre, och då hertigen ville draga värjan, fattade Sparre så hårdt om fästet, att det brast sönder, hvarefter hertigen fördes tillbaka upp i slottet och vakt sattes för hans dörr.
Rådet lät nu uppsätta en utförlig vederläggning af hertigens anspråk, äfvensom utkast till en förskrifning, i hvilken han skulle förbinda sig att ej väcka vidare oro. Dessa skrifter förelades ständerna till godkännande, och dessutom föreslog rådet muntligen, att hertigen borde utfästa sig att lemna landet. I flera dagar öfverlade ständerna med hvarandra och med rådet om de uppsatta skrifterna. En splittring röjde sig mellan adeln, som ville gå ännu längre än rådet, och de tre ofrälse stånden, som funno ordalagen i den föreslagna försäkran allt för stränga. Intetdera af de ofrälse stånden ville förbjuda hertigen att vistas inom riket. Slutligen antogs ett af presteståndet framstäldt förslag, att till en början endast vederläggnings-skriften skulle föreläggas hertigen. Det skedde den 25 Maj, och äfven nu nödgades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
