Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bengt Skytte anföra det stora utskott, som till hertigen öfverlemnade ständernas förklaring öfver hans inlagda skrifter. I denna skrift voro alla de skäl sammanfattade, hvilka blifvit åberopade till stöd för ogillandet af den aflidne konungens testamente, hvarefter tillades, att rådet och ständerna väl kunnat göra förändringar i ännu flera stycken, men dock hade af skyldig vördnad för salig konungens minne bibehållit nästan alla öfriga delar af detta hans tillsvidare gjorda förordnande. Regeringsformen af år 1660 vore nu lag, och den, som understode sig deremot bryta, han och allt hans anhang måste, såsom de der ville störa rikets, fred, utan anseende till personen strängt straffas efter lag. Muntligen tillade Skytte, att regeringen och ständerna icke ville veta af någon vidare skriftvexling i detta ärende.
Hertigen visade sig nu högst foglig och gjorde inga invändningar, utan sade att han ville underkasta sig allt hvad som pröfvades lända till konungens och rikets säkerhet. Dagen derpå erbjöd han sig i bref till rådet att afgifva en skriftlig försäkran. Om dennas ordalydelse uppstod nu samma strid som rörande den förra skriftens. De ofrälse ståndens mening segrade, och hertigen undertecknade den 27 Maj en försäkran, i hvilken han »frivilligt afstod från alla möjliga slags anspråk på förmynderskapet och riksmarsk-embetet, återkallade alla sina härom afgifna bref och skrifter samt erkände, att dessas ogiltighet blifvit af regeringen och ständerna numera fullkomligen ådagalagd. Om hädanefter han eller någon annan handlade eller stämplade mot denna nu afgifna försäkran, förklarade hertigen, att han eller den, eho det vara måtte, borde såsom rikets fiende och allmänna lugnets störare blifva enligt Sveriges lag och utan något undantag eller ursäkt straffad». Tillika måste hertigen nu lemna ifrån sig urskrifterna till Carl Gustafs testamente och till sin egen fullmakt å riksmarskembetet. Sedan detta var fullgjordt, infunno sig två riksråd hos hertigen och förklarade, att konungen gifvit honom tillgift samt att han nu återfått sin frihet, hvarefter han genast lemnade staden.
Det dröjde likväl icke särdeles länge, förr än han åter lät höra af sig genom bref dels till särskilda riksråd, såsom Skytte och Bielke, dels till landtmarskalken och till borgareståndets talman, i hvilka han begärde deras förord hos regeringen för åtskilliga honom rörande angelägenheter. Dessa bref lemnades af mottagarne åt rådet och funnos innehålla hvarjehanda framställningar, som visserligen rörde hertigens enskilda förhållanden, men dock uttryckte hans öfvertygelse om sin egen betydenhet och röjde en viss syftning att få den erkänd. Så åtminstone uppfattades hans skrifvelse af rådet, som visade föga håg att gå hans önskningar till mötes och tillika af några uttryck om varningar, dem hans tjenare skulle hafva fått, att ej framlemna hans skrifvelser, fann sig böra undersöka, från hvilken sådana varningar kommit. Häröfver begärdes förklaring af hertigen, men han svarade undvikande och påminte om ett svar på sina framställningar. Tillika fann man, att hertigen hade noggrann kunskap om allt hvad i rådet talades om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
