Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penningeväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlägenhet, borde den för framtiden hufvudsakligen röra sig med guld- och silfvermynt samt begagna koppar endast såsom skiljemynt, till dess man fick se, om icke det alldeles kunde undvaras eller om det blefve nödvändigt att åter mynta koppar i större mängd. Kursens stegring kunde förekommas dels derigenom att mera godt mynt inkomme i landet, dels genom att taga tullen å införda varor i silfver och ej i koppar, dels ock genom öfverflödets hämmande och såmedelst minskad införsel af öfverflödsvaror. Med samma medel kunde man bättre än genom några tvångsplakat, hvilka ändock ej skulle blifva åtlydda, hindra så väl räntans stigande som myntets utförsel. I afseende å myntvalvationen borde man rätta sig efter holländarne, som hade mesta kännedom om penningeförhållandena och med hvilka Sverige äfven hade mesta handels- och penningeaffärer. Dock borde man godtgöra sig silfrets högre kostnad här genom denna prisskilnads »inslående i myntet».
Bondes utlåtande ingick mera i enskildheter, men kom till samma resultat, att silfvermynt var och i alla tider visat sig vara tjenligare än kopparmynt, emedan det både var beqvämligare och hade ett i sig sjelf fastare värde, hvartill kom, hvad särskildt Sverige beträffade, den vinst riket hade af kopparens utförande såsom vara. För öfrigt berodde bankens bestånd eller obestånd icke deraf, att den ena eller andra myntsorten var företrädesvis i bruk, utan af krediten, som nu lidit genom en vida öfver motsvarande valuta utsträckt utgifning af sedlar, hvilka, om de ock ginge verlden kring, dock en gång måste komma tillbaka till utgifvaren och, om de då ej inlöstes, var det slut med krediten. Till bankens återupphjelpande och betryggande för framtiden föreslog Bonde, att kronan skulle till hälften, Stockholms stad till en fjerdedel samt Palmstruch och hans medintressenter för den återstående fjerdedelen ikläda sig ansvaret för banken. Kronans medel skulle fortfarande gå genom banken för att stärka dess kredit. Alla sedlar borde indragas och i deras ställe, såsom tillförene, begagnas endast assignationer, vexlar samt upp- och afskrifningsbevis. Alla utestående kapital borde uppsägas till inbetalning så snart de förfalla och under tiden lån af allmänna medel lemnas till understöd. All utlåning skulle tills vidare inställas och vidtaga på nytt först då krediten var återstäld, samt äfven då ske med yttersta försigtighet.
Närmaste följden af de till rådet inkomna framställningarna om bankens angelägenheter var, att tullstyrelsen den 8 Mars 1664 erhöll en påminnelse att med skärpt vaksamhet söka hindra kopparmyntets utförsel, samt att samma dag utfärdades ett plakat, hvari en och hvar, som hade något kontrakt med banken, uppmanades att sorgfälligt iakttaga betalningsterminerna; i motsatt fall egde banken att utan afseende på personen söka sin rätt genom ofördröjlig exekution »såsom lagligt är».
För öfrigt föranledde de inkomna betänkandena ganska vidlyftiga öfverläggningar inom rådet, hvilka hade till följd, att i början af April
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
