Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de handlingar Christian II ditfört ur svenska riksarkivet och hvilka, efter hvad man förnummit, funnos i enskilda personers ego. Messenii arbeten trycktes och beslut fattades att utgifva fortsättningen af Chemnitz’s historia om Sveriges deltagande i trettioåriga kriget, hvilket besluts verkställande dock, likasom så mycket annat, förhindrades af den mer och mer tilltagande penningeförlägenheten, så att tryckningen af denna fortsättning begynte först 1855. Åt Stjernhöök erbjöds understöd för fulländandet af hans rättshistoria.
Bland alla förmyndarestyrelsens åtgärder för bildningens befordrande är dock inrättandet af Lunds universitet den mest bekanta. I denna stad hade af Knut den helige (regerande 1081–1086) blifvit för kristna lärans utbredande grundadt ett undervisningsverk, troligen det äldsta på den skandinaviska halfön, men som till en början hade i anslag endast två mark, hvilket dock snart ökades till sex mark, på det äfven fattige der skulle kunna erhålla undervisning. Längre fram begåfvade erkebiskop Jakob Erlandsson denna skola så rikligen med hemman, räntor och penningar, att den mycket förkofrades. Från flera andra håll fick skolan äfven frikostiga gåfvor, så att den slutligen blef ett slags universitet, ehuru visserligen i mindre skala. Detta råkade likväl sedermera i förfall, dels derigenom att i Köpenhamn (1579) inrättades en akademi, som drog till sig lärare och lärjungar, dels genom den upplösning af de under katolska tiden vid domkyrkorna inrättade läroverk, hvilken föranleddes af reformationen. Derefter fans i Lund endast ett gymnasium.
När Skåne, Halland och Bleking genom roskildska freden 1658 kommo under svensk lydnad, ifrågasattes, såsom förut är omtaladt, inrättandet af ett universitet för Göta rike, och biskop Winstrup uppgjorde under sommaren 1658, enligt uppdrag af Carl Gustaf, ett förslag till inrättande af ett »gymnasium illustre eller academia» i Lund; men inom svenska rådet och presterskapet ville man dock hellre förlägga denna akademi till Linköping eller Göteborg, och efter Carl Gustafs död var det egentligen tillgången på indragna gods, förut tillhörande domkapitlet i Lund, som väckte tanken på att der inrätta det nya lärosätet. Frågan förevar vid flera tillfällen i rådet, synnerligast under året 1666, och Björnklou erhöll uppdrag att rörande det nya universitetet upprätta ett förslag, hvilket han i Juni samma år framlade inför rådet. Såsom betänkligheter anfördes, att Upsala akademi kunde förlora genom det nya lärosätets inrättande och att Lund, om en akademi der inrättades, kunde blifva en samlingsplats för danskar, till fara för framtiden. Rikskanslern fann dock ingendera af dessa betänkligheter ega någon giltighet. Hvarken skulle Upsala stads borgare blifva mycket lidande, »eftersom studenterne ändock mestadels provianterade sig sjelfva», ej heller professorerne, som just ej hade någon stor vinst af sina enskilda kollegier. För öfrigt voro få, men goda studenter bättre än många oduglige, och det skadade ej att Upsala akademi fick en medtäflare. Hvad åter fruktan för danskars tillopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
