Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till det nya lärosätet beträffade, så tviflade kanslern att särdeles många der skulle infinna sig, och i alla fall var staden en öppen obefästad ort. Riksdrotsen fästade sig mest vid den kostnad den nya inrättningen skulle medföra och tyckte för öfrigt, att Jönköping (som låg hans eget grefskap närmast) hade lämpligare läge för det nya universitetet än Lund, emedan det låg i hjertat af Göta rike, dit något hvar lätt kunde komma, samt redan förut var säte för Göta hofrätt; men rikskanslern invände, att orten var fattig och dyr att lefva uti samt saknade de utvägar Lund erbjöd genom de rika kapitelgods och de byggnader der funnos sedan katolska tiden.
Rådets beslut blef ock öfverensstämmande med rikskanslerns mening, och sekreteraren Hoghusen fick befallning att uppsätta förslag till författning för det nya lärosätet. Denna författning bildades efter Upsala akademis konstitutioner af år 1655, och den 19 December 1666 utfärdades diplomet rörande den nya akademiens inrättning, samt donationsbrefvet och privilegierna för densamma, äfvensom till dess kansler utnämndes förre generalguvernören öfver Skåne, Halland och Bleking, riksamiralen Gustaf Otto Stenbock. Dess förste prokansler blef för sitt outtröttliga nit för akademiens upprättande hofpredikanten hos drottning Hedvig Eleonora, Bernhard Oelreich, som tillika förordnades att vara universitetets främste teologie professor. Första uppsättningen af professorer utgjorde ett antal af 14, bland hvilka 8 voro utländingar, nemligen en dansk och sju tyskar. Den ryktbaraste bland dessa sju och bland alla det nya universitetets lärare var Samuel Pufendorf, hvilken en tid varit lärare i svenske ministern i Haag Coijets hus och sedermera professor i Heidelberg, hvarifrån han, då han för sina skrifters skull måste söka skydd utom Tyskland, kallades till Lund. På Carlsdagen den 28 Januari 1668 skedde akademiens högtidliga invigning, då den fick namn af den carolinska, till åtskilnad från den gustavianska i Upsala. Sin första promotion inom filosofiska fakulteten höll akademien redan 1670, men genom de år 1676 utbrutna krigsoroligheterna afbröts akademiens verksamhet. Några af professorerna tjenstgjorde i civila eller militära befattningar vid svenska hären, andra flydde öfver till Danmark, Pufendorf förflyttades till Stockholm, der han blef rikshistoriograf, och tre af professorerna till lärostolar i Upsala. Först 1682 blef akademien å nyo upprättad af Carl XI.
Universitetet i Dorpt hade varit upplöst allt sedan staden föll i ryssarnes händer 1656. Efter krigets slut begärde invånarne i Lifland och Estland, att lärosätet måtte återupplifvas, men förflyttas till Pernau, såsom mera tryggadt mot fiendtliga öfverrumplingar. I rådet beslöts dock att akademien skulle stanna i Dorpt, men sedan en stor del af denna stad nedbrunnit 1667 och lifländingarne förnyat sin begäran om akademiens flyttning till Pernau samt erbjudit bidrag härtill, blef deras begäran bifallen, och man började i Pernau uppföra flera byggnader för det nya lärosätet. Det kom dock ej i verksamhet under förmyndarestyrelsen. Under tiden började det polska universitetet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
