- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
567

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningsväsendet - De senast eröfrade landskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wilna, Litauens hufvudstad, mer och mer besökas af unga lif- och estländska adelsmän, hvilkas sinnen derigenom vändes från Sverige till Polen och från lutherska till katolska läran, så att det långa dröjsmålet med återupplifvandet af universitetet i Dorpt icke var utan menliga politiska följder.

Det i Stockholm 1640 inrättade gymnasium hade mer och mer råkat i lägervall, ehuru De la Gardie gjort allt för att upprätthålla detsamma och äfven till lärosal erbjudit ett rum i sitt eget hus. Erkebiskopen ville hafva detta gymnasium flyttadt till Upsala, men då invånarne i Gefle begärde att få läroverket förlagdt till deras stad och lofvade uppföra dertill erforderliga byggnader, blef sådant af regeringen bifallet och Stockholms gymnasium år 1668 förflyttadt till Gefle.

I det betänkande, som under hösten 1668 afgafs af den då tillsatta kommission för statsverkets granskning och ordnande, och som för öfrigt yrkade starka indragningar inom alla grenar af förvaltningen, föreslogs likväl, att i hvarje stift skulle finnas ett gymnasium, i hvarje landskap en trivialskola, hvilken dock ej skulle förläggas i samma stad som gymnasiet, samt i hvarje stad en barnskola, hvilken skulle af staden underhållas, och i allmänhet röjde sig hos förmyndarestyrelsen, så skiljaktiga inom densamma åsigterna voro i allt öfrigt, en berömvärd enighet i nit för bildningens förkofran, ehuru den mer och mer tilltagande penningeförlägenheten förhindrade detta nit att blifva mera fruktbärande.

Till den vetenskapliga och vittra verksamheten under denna tid återkomma vi vid framställningen af densamma under Carl XI:s regering, emedan den till större delen utöfvades af samma personer under båda dessa tidskiften.

De senast eröfrade landskapen.


Så snart krigen voro slutade och förmyndarestyrelsen under riksdagen i Stockholm 1660 blifvit slutligen ordnad, började man med allvar bedrifva de från Danmark senast eröfrade landskapens införlifvande med det öfriga riket. Den redan af Carl Gustaf omfattade grundsats, att dessa landskap icke skulle betraktas såsom lydländer, i likhet med de från Ryssland, Polen och Tyskland eröfrade besittningarna å andra sidan Östersjön, utan såsom delar af Sverige, likstälda med de öfriga svenska landskapen, bragtes nu i tillämpning, så vidt det lät sig göra utan att bryta mot de i roskildska och köpenhamnska frederna i afseende å dessa landskap bestämda vilkor, hvarigenom dessa landskaps invånare blifvit försäkrade om bibehållande af förut innehafda rättigheter, så framt dessa icke vore stridande mot Sveriges fundamentallagar.

I följd af dessa vilkor kunde det önskade införlifvandet icke ske utan med invånarnes begifvande, och för att söka utverka detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free