Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De senast eröfrade landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angelägenheter. Dess förslag innehöll hufvudsakligen, att Venersborg skulle blifva säte för länets styrelse; att i denna stad skulle inrättas ett gymnasium och en skola, der ungdomen från Bohus län kunde »tillika med studierna dragas till de svenskes seder, lag, umgänge och affection»; att en ny stad skulle anläggas närmare norska gränsen, lindring medgifvas i de efter fredsslutet förhöjda skatterna, en allmän jordrefning anställas och sjöfarten åter gifvas fri. För antagandet af svensk lag och rättegångsordning, hvarigenom de fruktade att »mista sin frihet», hade landskapets invånare visat sådan motvilja, att kommissionen icke ansett rådligt derom göra någon framställning till ständerna.
Ett vigtigt steg till de från Danmark eröfrade landskapens införlifvande med det öfriga Sverige togs, då deras adel vid 1664 års riksdag fick säte å svenska riddarhuset samt deras presterskap och borgerskap berättigades att skicka ombud till de svenska riksmötena, der de ock redan vid nämnda riksdag fingo sina platser inom vederbörande riksstånd sig anvisade. Först vid 1668 års riksdag infunno sig äfven fullmäktige för allmogen i dessa landskap.
Man klagade emellertid i rådet, att i Skåne voro »sinnena något svåra och draga ej synnerlig affektion till Sverige», hvarföre en ny landtdag utlystes att sammanträda i Malmö mot slutet af året 1669, der ytterligare underhandlingar skulle ega rum med de tre sydligaste landskapens ständer. Till regeringens ombud utsagos den äldre Johan Gyllenstierna och Clas Rålamb, som den 21 Augusti erhöllo sin instruktion, hvari de ålades att i samtliga landskapen, Skåne, Halland, Bleking och Bohus län, söka tillvägabringa största möjliga likhet med det öfriga Sverige i lag och kyrkolag, i kronans och enskildes rättigheter, samt god ordning i förvaltning och polis. De skulle ensamme undersöka och afgöra allt, som genom partikuliera möten och stämmor kunde rättas, men öfverlägga med vederbörande generalguvernör eller guvernör i frågor, som skulle afhandlas med ständerna eller rörde landskapets allmänna angelägenheter. Derjemte erhöllo de särskild föreskrift att noga underrätta sig om tänkesättet, synnerligast hos adeln, och till deras mogna öfvervägande lemnades, huru man med bästa lämpa kunde åstadkomma, att alla ständer i dessa landskap blefve i privilegier likstälde med de svenska samt rättade sig efter samma lag och kyrkoordning. Dock borde härutinnan den mening dem betagas, att man ville hafva det vedertaget, som nu i Sverige praktiserades, då afsigten endast vore att, vid den revision af svenska lagen och kyrkoordningen, hvilken man ämnade anställa, äfven taga i betraktande de skånska samt göra deraf »en union, som bäst och nyttigast af alla i gemen pröfvas kan».
De båda regeringsombuden reste från Stockholm den 25 Augusti och kommo först en månad derefter till Christianopel i Bleking, dit de kallat landshöfdingen i Christianstads län och Bleking Johan Nilsson Skytte att infinna sig, jemte några andra, hvilka han eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
