Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persterskapet och kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fakulteten i Upsala, »hvilken dagligen sådana saker handterar och förstår väl polemica».
Sedan detta utlåtande inkommit, sammanträdde, enligt regeringens förordnande, under sommaren 1662 en kommission af biskopar och teologer, hvilka godkände fakultetens ogillande utlåtande, hvari mot de utgifna skrifterna hufvudsakligen anmärktes, att de yrkade en förening mellan oförenliga bekännelser; att tron och kärleken i desamma förklarats vara lika nödvändiga till saligheten, samt att de, som icke gillade synkretismen, blifvit kallade för atheister. Så snart detta kommissionens utlåtande inkommit, utfärdades förbud mot de utgifna arbetena, hvarjemte biskoparne och upsalateologerne anmodades författa en motskrift, hvilket uppdrag öfverlemnades åt professor Odhelius. Vid utfärdande af förbudet att försälja eller å nyo upplägga de ifrågavarande arbetena förordnades tillika, att som boktryckerierna missbrukades genom sådana skrifters utgifvande utan regeringens tillstånd, så skulle, med undantag af det tryck, som var medgifvet för ungdomens öfning vid akademier och gymnasier, hvarje skrift, ämnad att allmängöras genom trycket, insändes till kungliga kansliet för att censureras, genom hvilken föreskrift sålunda formlig censur var i riket införd.
När regeringens påbud om allt detta kom till Strengnäs, lät Johannes Matthiæ detsamma vid spridningen i stiftet åtföljas af en sin skrifvelse, hvari han klagade, att några illviljare gjort honom misstänkt hos regeringen, och sökte visa, att han ingalunda gjort sig skyldig till de villomeningar, hvarför han beskyldes. Härigenom förvärrade han sin sak hos regeringen, som nu förordnade en af teologer och lekmän sammansatt undersökningskommission att upptaga anklagelsepunkterna och biskopens svar.
Men under tiden hade äfven en annan, ganska framstående man inom svenska kyrkan genom utgifna skrifter väckt oro hos de renlärige. Johannes Terserus, 13 år yngre än Johannes Matthiæ, hade under sina studier vid Helmstädtska universitetet i Tyskland gjort bekantskap med dervarande professorn Calixtus, hvilken trädt i spetsen för den synkretistiska rörelsen inom Tyskland. Kännedomen om Terseri förbindelse med denne hade, i förening med hans motstånd mot konkordieformelns erkännande för symbolisk bok, hos teologiska fakulteten i Upsala, der Terserus 1647 blifvit professor, väckt misstroende och en viss ovilja, likasom hans ifriga deltagande i ofrälse ståndens opposition mot adeln vid 1650 års riksdag ådragit honom många ovänner bland de högt uppsatte i riket. Han gjorde sig likväl tillika känd för stor lärdom och blef af Carl Gustaf, som på honom satte högt värde, år 1658 utnämnd till biskop i Åbo. Efter tillträdet af detta stift 1659 egnade han sig med största nit åt vården af församlingarna och akademien samt utgaf mot slutet af året 1662 en förklaring öfver katekesen till undervisning och uppbyggelse för stiftets församlingar. Den fans likväl af teologiska fakulteten i Åbo i vissa delar alltför frisinnad, och isynnerhet hade teologie professorn Enevald Svenonius, förut Terseri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
