Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Persterskapet och kyrkan
- Borgerskapet, handeln och näringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många påfviska orter för misstänkta hållne och icke gerna lidne», skulle för framtiden tillåtas under någon förevändning inkomma eller uppehålla sig i riket[1].
Regeringen och presterskapet täflade sålunda i renlärighetsifver och ofördragsamhet. Sådant låg för öfrigt i tidens anda och röjde sig i allmänhet icke mindre inom de protestantiska samhällena, än inom de katolska. Svenska regeringen hade ock en särskild anledning till ofördragsamhet, synnerligast mot katoliker, i Christinas affall och hennes besök i fäderneslandet, hvilkas förnyande man gerna ville förebygga; men för öfrigt voro svenska regeringens hufvudpersoner, De la Gardie så väl som Per Brahe, strängt renlärige lutheraner och leddes af sin religiösa öfvertygelse fullt lika mycket som af politiska skäl. Vid riksdagarna möttes också alltid regeringens åtgärder i denna riktning med enhälligt bifall från ständerna.
Borgerskapet, handeln och näringarna.
Borgerskapets ställning blef under nu ifrågavarande tidskifte föga förändrad. Det tillväxte visserligen i antal och, under det fortfarande fredstillståndet, äfven i förmögenhet, men för någon mera betydande utveckling mötte samma hinder som förut. För det egentliga köpmannayrket visade svenskarna nu, såsom tillförene, ringa fallenhet. De saknade i allmänhet både den ihärdighet och den sparsamhetsanda, som äro så nödvändiga för att vinna och bibehålla en större förmögenhet. Lyckades någon erhålla en sådan, blef den vanligen snart åter förslösad genom öfverdådigt lefnadssätt. Allmänna tänkesättet satte ock ojemförligt högre värde på krigareära och embetsmannarang än på köpmansyrket, och rika köpmanssöner gjorde derföre allt för att komma inom embetsmannaklassen och blifva adlade, hvaraf följden blef, att inga gamla handelshus med ärfda tillgångar och erfarenhet att drifva större handelsrörelse kunde uppstå. Också finner man nu utländska namn i spetsen för de flesta handels- och industri-företag. I synnerhet hade en stor mängd holländska köpmän inkommit i riket och här bosatt sig såsom svenska borgare, hvilka ganska mycket befordrade svenska handeln och kraftigt motarbetade holländska styrelsens handelsförtryck mot Sverige.
Sveriges handel nådde också under förmyndarestyrelsen betydligt mera utveckling än det egentligen svenska borgerskapet, ehuru den ändock ej förmådde tillvinna sig full sjelfständighet. »Vår handel», heter det i en skrift från denna tid, »företages på orätt manér. De främmande handla ofta under svenskars namn, föra ut våra varor oarbetade och i främmande skepp, hafva här blott ett kapital och draga detta sedermera ur landet tillika med sin vinst. Våra köpmän,
[1] Jfr Anjou, Svenska kyrkans historia, s. 411-439.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0606.html
