Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Borgerskapet, handeln och näringarna
- Allmogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördelaktigt om svenska konstflitens dåvarande ståndpunkt. I allmänhet var det ock under detta tidskifte snarare fredstillståndet i och för sig än något genomfördt system hos styrelsen eller någon kraftigare uppmuntran å dess sida, som befordrade handelns och näringarnas tillväxt.
Allmogen.
Allmogens ställning undergick under detta tidskifte få förändringar, och dessa inneburo snarare en ytterligare försämring än en förbättring, emedan de fortgående donationerna och förläningarna, så väl som det frikostiga utdelandet af adelskap, gjorde flera krono- och skattehemman till frälse, än reduktionen återbragte under kronan. Också upprepades vid hvarje riksdag de förra klagomålen, och bondeståndet begärde att angående vigtigare statsärenden få närmare underrättelse än man dittills behagat meddela, hvartill rådet svarade, att det tillförene aldrig varit brukligt lemna närmare underrättelser om sådana saker, »hvilka man visste, att de gode männen i bondeståndet icke kunde förstå».
Riksdagsböndernes underhåll bekostades af krono- och skattebönderna, men stundom med sådan njugghet, att bönderne under längre riksdagar måste understödjas af kronan, emedan de klagade, att de eljest svälte ihjel. Frälsebönderne, som icke behöfde betala riksdagspenningar, voro så angelägna om deltagande deri, att, på adelns begäran, böter utsattes för den frälsebonde, som lemnade sådant tillskott – så vigtigt ansågo, å ena sidan, bönderne i allmänhet att bibehålla sin riksdagsmannarätt och, å den andra, adeln att inskränka denna rätt. Den var också utmärkande för det svenska statsskicket och hade då för tiden icke sitt motstycke i något annat land.
Bondeståndets vid riksdagarna anförda besvär voro fortfarande uppfylda af klagomål öfver adelns intrång i allmogens rättigheter. Än anfördes, att frälsemannen höjde utlagorna; än att skattetitlar utgingo både till kronan och frälsemannen, hvarigenom den skattskyldige underkastades dubbel tunga; än att skatterna blifvit förvandlade till andra persedlar, som voro för allmogen besvärligare att utgöra; än att den affordrades en längre forsling af spanmålen än förr varit vanligt; än att, när soldat skulle utskrifvas af frälsefogden, uttogos helst skattebönder, på det hemmanet skulle gå ur slägten och kunna slås under frälsemannen; än att allmänningsskogarna inkräktades af herremännen och dels indelades till torp, dels uthöggos; än och oftast, att bönderne ålades nya dagsverken utan att dertill vara skyldige.
Å andra sidan åter klagade både adeln och kronans embetsmän öfver böndernes oärlighet vid fullgörandet af sina skyldigheter. Så gåfvos, synnerligast i Finland, åt tre eller fyra söner samma dopnamn, för att vid knekt- och mantals-skrifningarna kunna få dem räknade för en enda. Äfven påstod man, att bönderne emot rätta förhållandet uppgåfvo allt för många vara af ålder, sjukdom eller andra orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0612.html
