Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- De inre förhållandena under de första regeringsåren
- De yttre förhållandena, 1673-1675
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgå för de angelägnaste behofvens fyllande, var de franska subsidierna.
Under sådana förhållanden började man med mera ifver än förut bedrifva reduktionen, och konungen yrkade nu sjelf härpå så kraftigt, att redan under de båda första åren af hans regering återvans till kronan mer än tre gånger så mycket, som under hela förmyndarestyrelsen blifvit reduceradt, enligt hvad vi skola närmare visa vid redogörelsen för reduktionen i dess helhet under Carl XI:s regering.
Vid slutet af Carl XI:s andra regeringsår voro emellertid Sveriges inre förhållanden i allmänhet i rätt bedröfligt skick. Vi skola nu taga i betraktande, huru vida de yttre vid denna tid voro mera lofvande.
De yttre förhållandena, 1673–1675.
Den 14 April 1672 hade det så länge omtvistade och till sina följder så vigtiga förbundet mellan Sverige och Frankrike blifvit afslutadt. Den 17 April hade Frankrike och England utfärdat sina krigsförklaringar mot den nederländska republiken, och kort derefter hade äfven Frankrikes bundsförvandter, kurfursten af Köln och biskopen af Münster, förklarat republiken krig. En fransk här om 120,000 man, anförd af den tidens störste härförare, prinsen af Condé och marskalk Turenne, hade tågat till Rhen och Maas för att inbryta i sjelfva Holland och Ludvig XIV hade sjelf infunnit sig vid denna här. Från den 1 Juni till den 19 Juli föllo 83 befästade orter i fransmännens och deras bundsförvandter händer; efter en sjöstrid mellan den holländska samt de förenade franska och engelska flottorna den 7 Juni, hade den engelska lagt sig utanför mynningen af Maasfloden; i början af Juli voro tre af de sju förenade nederländska staterna helt och hållet samt två till större delen i fiendens våld; franska härar stodo tre timmars väg från Amsterdam och från Leyden; kölniska och münsterska trupper hade framträngt ända till Gröningen, och till råga på allt rådde sådan partisöndring inom republiken, att det republikanska partiet under bröderne Johan och Cornelius de Witt hellre ville med uppoffring af alla republikens fästningar och mot erläggande af ofantliga summor köpa en skymflig fred af Frankrike än låta prins Wilhelm af Oranien få öfverhand inom republiken. Dennas ställning syntes nu rent af förtviflad, men i början af Juli skedde en statshvälfning, hvarigenom prinsen af Oranien kom till styret, bröderne de Witt mördades af pöbeln, och prins Wilhelm, som snart visade sig vara en man med ovanlig kraft, klokhet och statsmannaduglighet, gaf försvaret en helt annan sammanhållning och styrka än förut, jemte det han sökte från Frankrike söndra dess bundsförvandter och mot detsamma föra Hollands, Spaniens, Österrikes samt de tyske furstarnes förenade stridskrafter. Kurfursten Fredrik Wilhelm af Brandenburg, prins Wilhelms morbroder, hade redan i början af Maj ingått ett formligt fördrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0629.html
