Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget i Tyskland 1675
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den andra under Condé stridde mot prinsen af Oranien, hvilken i spetsen för de förenade nederländska och spanska trupperna stod i Brabant och vid Senef i närheten af Löwen mot Condé den 11 Augusti utkämpat en blodig strid, der segern visserligen blifvit oafgjord, men dock så till vida mera varit på fransmännens sida, att den under prinsen af Oranien stående här derigenom hindrades från ytterligare framträngande. Den tredje franska hären, som under Turenne stod vid öfra Rhen, hade den 16 Juni vid Sensheim och den 3 Oktober vid Ensisheim slagit de kejserliga trupperna, men kunde, sedan kurfursten den 11 Oktober förenat sig med dessa, knappast värja sig mot den nu till antalet öfverlägsna fienden, hvarföre en svensk diversion, hvarigenom kurfursten blefve tvingad att skynda till sitt eget lands försvar, blef för de franske härförarne så mycket angelägnare.
Den hade ock efter många uppskof och mycken tvekan å svenska regeringens sida slutligen, såsom här ofvan är visadt, blifvit af Feuquières utverkad; men vid dess verkställande röjde sig icke mindre vankelmod än vid fattandet af beslutet derom.
När Wrangel den 16 September lemnade Stockholm, fick han sig föreskrifvet att förmana kurfursten till fred och ordna hären, men alldeles icke angripa honom. Redan den 20 September skickades dock till den ännu vid Dalarön af motvind fördröjde fältherren befallning att sex veckor efter sin ankomst till Tyskland göra ett fiendtligt infall i Brandenburg, så framt icke kurfursten innan dess försonat sig med Frankrike. Fjorton dagar senare kom till Wrangel en föreskrift i helt ny riktning. Han ålades nu att bereda sig till ett infall i Danmark, emedan De la Gardie förestält svenska regeringen nödvändigheten af att göra sig säker åt detta håll, innan man kastade sig in i något krig i Tyskland. Feuquières lyckades likväl afböja detta företag, emedan för Frankrike en skyndsam diversion i Tyskland var angelägnare än allt annat, och nu kom åter befallning till Wrangel att lemna Danmark i fred samt inqvartera trupperna i Mecklenburg och Lauenburg, men att framför allt undvika alla fiendtligheter. Dock förklarades i samma bref af den 21 November att, i händelse han redan angripit fienden, skulle sådant icke blifva ogilladt, utan anfallet fortsättas. Slutligen skola sex olika förhållningsbref blifvit inom lika många dagar till honom aflåtna, hvilket så förbittrade den gamle krigaren, att han skref till Stockholm bref på bref med bitter klagan samt begärde bestämda föreskrifter och tillstånd att gå mot fienden. Från Pomern, som mer och mer trycktes af härens dervaro, och äfven från denna, som började lida allt större brist, hördes samma enträgna böner om att de svenska trupperna snart måtte få inrycka i det välmående Brandenburg, och tillika gaf Feuquières tillkänna att 500,000 rdr i understödspenningar lågo i Hamburg färdiga att lyftas, så snart svenskarne stodo i Brandenburg. Nu ändtligen meddelades den så länge väntade befallningen till Wrangel att inrycka i Brandenburg, men tillika föreskrefs, att de svenska trupperna skulle betala alla lifsförnödenheter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>