Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Upsala 1675
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkoordningen, så att verket vid nästa riksdag måtte med allas samtycke kunna gillas och antagas, öfverlemnande åt kongl. maj:t att gifva de sålunda utsedde en instruktion, enligt hvilken de skulle sig emellan fördela arbetet. I anseende till det krig, hvari riket fans inveckladt, beviljades för året 1676 »en stark utskrifning», så att hvar femtonde af frälset, så väl inom som utom rå och rör, samt hvar tionde af skatte- och kronohemman skulle utskrifvas till krigstjenst. Dessutom åtogo sig ständerna en utskrifning för 1677 att utgå efter gårdatalet, såsom vid 1672 års riksdag var beviljadt. Till krigets utförande beviljades af adeln hvar tionde penning af all den ränta, som dess allodial- och bröstarfvingegods då afkastade, äfvensom af fruktbara kapital, kompanier, skeppsparter o. s. v., samt halfva räntan af Norrköpings-beslutsgods och af mottagna penningegåfvor; af presterskapet på landet hvar tionde tunna af den »kyrkoherbergsspanmål», de hade i lön, och tre tunnor för hvarje 64 hemman inom deras församlingar, samt af kyrkoherdarne i städerna tre tunnor af den till deras underhåll anslagna kronotionde eller penningeränta, med frihet att få lösa spanmålen med penningar efter kronans värdering; af borgerskapet en krigshjelp med 50 procents förhöjning öfver den vid 1655 års riksdag samtyckta, hvarifrån ingen i städerna boende, som ej tillhörde adeln eller presteståndet, finge undantagas.
Riksdagens resultat hade sålunda varit ganska vigtiga. Ständerna hade, begagnande söndringen inom rådet och dettas betydligt försvagade myndighet, för första gången af detsamma utkräft en ansvarighet, som sedermera under frihetstiden blef regel, och vid denna riksdag hade också för första gången rådsprotokollen blifvit öfverlemnade till ständerna att genomgås i deras sekreta utskott. Deputerade, sex för adeln, tre af presterskapet och sex af borgerskapet, hade blifvit utsedde att granska förmyndarestyrelsens förvaltning. Ständerna hade äfven tillsatt dem, som skulle öfverse lagen och kyrkoordningen, och slutligen hade en starkare utskrifning och större krigsgärder blifvit beviljade än sedan lång tid tillbaka samt allvarliga påminnelser om reduktionens verkställande aflåtna.
Tre dagar efter riksdagens afslutande skedde, den 28 September, konungens kröning i Upsala domkyrka, hvarefter hyllningen med stor prakt försiggick å slottsborggården. De större länens innehafvare knäböjde för konungen och öfverlemnade till honom länsbanéren, hvilka konungen återlemnade, sedan han gifvit sin hand att kyssa. Vid dessa högtidligheter visade sig riksråden för första gången i sin nya praktfulla embetsdrägt, karmosinröda sammetstalarer med hermelinsbräm, och sålunda blef deras embetsdrägt ståtligare vid samma tid, som deras embetes anseende sjunkit. Vid kröningståget hade hästen stegrat sig under rikskanslern, så att han fallit af och släppt riksäplet ur handen samt äfven något skadat sig. Han följde dock med till kyrkan och deltog i högtidligheten, till dess han aflagt sin embetsed,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
