Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1675
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den svenska borde kunna afhålla kriget från Skåne och möjligen undsätta Pomern. Tillika satte konungen alla krafter i rörelse för att anskaffa krigsfolk, penningar och spanmål samt vidtog derjemte de kraftigaste åtgärder mot den oordning och slapphet, han fann rådande i alla delar af förvaltningen. Fortifikationsväsendet tog han under sin egen omedelbara ledning och rådgjorde derom med generalqvartermästaren Erik Dahlberg. Räntmästaren måste för honom personligen göra reda för orsakerna till penningebristen. För att påskynda statsregleringen skickades Lindsköld till Stockholm, med befallning att »icke lemna kammarkollegium någon ro» samt att med hvarje post underrätta konungen huru det led med arbetet. Tillika bemyndigades ständernas stora kommission att vid behof anlita kollegiernas hjelp, och reduktionskommissionen anbefaldes vidtaga skyndsamma åtgärder äfven med godsen i Ingermanland. För att afhjelpa oordningarna inom amiralitetet var en kommissorialrätt tillsatt, bestående af åtskilliga riksråd, några medlemmar af adeln utom rådet samt ofrälse embetsmän, med riksskattmästaren Sten Bielke till ordförande. Kommissarier förordnades äfven att undersöka landthärens tillstånd, och fältmarskalken Marderfelt, generalerne Wrangel och Stahl samt öfverste Wangelin hemkallades för att stå till svars för sitt förhållande under kriget. Fem riksråd och åtta officerare förordnades att föra ransakningen.
Den 18 Oktober afreste konungen från Stockholm till vestra gränsen, som hotades af danske ståthållaren i Norge Ulrik Fredrik Gyldenlöwe, hvilken med 6,000 man stod i närheten af Fredrikshall. Redan på eftersommaren hade generalen Rutger von Ascheberg fått befallning att upprätta magasin i Göteborg, Marstrand och Venersborg samt samla några regementen till gränsens skyddande. I medlet af Augusti afgick Ascheberg med 2,700 man och intog vid Svarteborg ett befästadt läger. Till en början föreföllo dock inga andra fiendtligheter, än att från hvardera sidan en ströfkår sändes in på det fiendtliga området; men i Oktober gick Gyldenlöwe på en flottbro öfver Svinesund och framryckte till Strömstad, der han slog läger samt, för att tvinga Ascheberg att lemna sin ställning vid Svarteborg, utsände 6 galerer och 28 skärbåtar, med 1,000 man om bord, under öfverste Krogs befäl, att genom skären kringgå Ascheberg och befästa det fasta passet vid Qvistrum. Ascheberg blef emellertid underrättad om Krogs annalkande, och då han genast anade afsigten dermed, drog han sjelf till Qvistrum, och just som Krog börjat landstiga, blef han med stor förlust tillbakaslagen samt tvungen att vända om.
Under tiden hade konungen den 30 Oktober anländt till Jönköping, der större delen af de trupper, som voro afsedda att användas vid infallet i Norge, skulle samlas under generallöjtnanten, landshöfdingen i Jönköpings län Hans Georg Mörners befäl. Här möttes konungen af underrättelsen, att Gyldenlöwe redan inbrutit i Bohus län och att Ascheberg måst draga sig tillbaka till Qvistrum. I första ifvern ville han nu med allenast lifregementet till häst och gardet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
