Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaget vid Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kl. 9 sammanträffade vid en väderqvarn strax utanför Lunds norra tullport på det öppna fältet mellan inhägnaderna, som omgåfvo landsvägen till Christianstad. Främsta svenska förtruppen, 300 ryttare under öfverste Rolfshusen, kastade undan den danska förtruppen, men denna fick genast undsättning af danska röda dragonerna under öfverste Brockenhusen, som i sin ordning ej allenast tillbakakastade Rolfshusens ryttare, utan äfven drefvo på flykten Budbergs nu framkommande finska dragoner, hvilka blefvo så skingrade, att de sedermera ej kunde deltaga i striden. De danska dragonerne blefvo dock hejdade af drabanterna och lifregementets främsta sqvadron, och allt efter som striden sålunda begynte mellan de främsta trupperna på båda sidor, gjorde de öfriga sqvadronerna af den svenska högra och den danska venstra flygeln vändning mot hvarandra. Så sammandrabbade bådas främsta linier, hvarvid öfverste Baranoff sårades och hans nyligen utskrifna 4 sqvadroner finska ryttare veko försagda tillbaka. Förgäfves sökte konungen, Helmfelt och Ascheberg inge dem mod och förmå dem att hålla stånd, de blefvo innan kort skingrade och kunde sedermera endast delvis åter samlas. Å svenska högra flygelns främsta linie återstodo nu endast drabanterne och lifregementet, 6 sqvadroner mot fiendens 13; men med stor mandom störtade dessa 6 sqvadroner med Nils Bielke i spetsen, emot det öfverlägsna danska rytteriet, och kastade undan detta i så väl första som andra linien. Bielke stannade emellertid, emedan hans sidor blifvit blottade genom finnarnes flykt och emedan svenska högra flygelns andra linie ännu ej syntes till; den hade nemligen blifvit fördröjd af flera inhägnader, som måst rifvas. På detta sätt uppstod ett kort uppehåll i striden, under hvilket danskarne med sina snabbare hästar hunno åter samla sig samt förena sig med sin andra linie, och äfven svenskarne å nyo ordnade sina brutna led.
Konungen red nu från den ena sqvadronen till den andra, bad soldaterna betänka, att de voro svenskar, och uppmanade dem att modigt gå fienden till mötes. De hade nu, innan Wittenberg kom fram med andra linien, hela danska venstra flygelns 24 sqvadroner att kämpa emot, och danskarne dröjde också ej att anfalla; men Carl XI med sina 6 sqvadroner kom dem oförskräckt till mötes, och så skedde andra sammandrabbningen mellan galgbacken och landsvägen. Den strid, som der uppstod, var den skarpaste under hela dagen. Man fäktade en hel timmes tid med pistoler och värjor. Drabanterne förlorade sin öfverste, Siegroth, och hälften af manskapet, lifregementet nästan allt sitt befäl. Öfverstelöjtnanten, majoren och två ryttmästare sårades, tre ryttmästare, tre löjtnanter och fyra kornetter stupade; men ändock höllo sqvadronerne troget tillsammans, den tappra skaran smälte mer och mer tillhopa, men kunde hvarken sprängas eller kastas undan. Länge hade den väl dock ej förmått motstå fiendens fyrdubbla öfvermakt; men i detsamma anlände Wittenberg med 7 friska sqvadroner, och ehuru han sjelf blef sårad och måste föras ur striden, höggo hans ryttare modigt in på fiendens. Under den vilda sammandrabbning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
