Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1677
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
segern, När derföre svenska flottan kl. 4 på morgonen den 1 Juli närmade sig, höll Juel ej undan, utan började striden. Sjelf förde han befälet öfver midten af sin flotta, jemte öfverbefälet öfver det hela. Marcus Rothstein anförde högra flygeln och Jens Rothstein den venstra. Å svenska flottan stod midten under Hans Wachtmeisters, högra flygeln under Henrik Horns och den venstra under Clercks befäl.
Kl. 5 på morgonen begynte kanonaden. I början voro svenskarne gynnade af vinden, men genom skickliga vändningar lyckades Juel afvinna dem denna fördel. Genast i början af striden, sedan Horn fruktlöst sändt några brännare mot den fiendtliga flottan, kom svenska skeppet Draken om 64 kanoner, tillhörande Clercks eskader, på grund, då Horn sände 6 skepp till dess undsättning, men härigenom blefvo dessa skilda från den öfriga flottan och Marcus Rothstein anföll dem med hela ganska högra flygeln, då de, efter tappert motstånd, måste hålla undan. Tre af dem kommo in till Malmö, ett strandade på Falsterbo ref, de öfriga måste stryka flagg.
Emellertid hade, under förföljandet, Rothstein så aflägsnat sig från den öfriga danska flottan, att denna kunde med mera fördel anfallas af den svenska. Denna riktade ock nu sitt hufvudanfall mot Juels amiralskepp Christian V, som fick så många grundskott, att vattnet stod 5 fot högt i skeppsrummet. Juel skickade det undan till Köpenhamn och flyttade sin flagg till Fredrik III, som snart nog blef lika illa tilltygadt, hvarefter amiralsflaggen flyttades till 54 kanonskeppet Charlotta Amalia, på hvilket Juel de följande timmarna uthärdade en het strid mot flera svenska skepp, till dess två danska kommo honom till undsättning.
Medan Juel med midten af danska flottan så sysselsatte svenskarne, hade ytterligare sex af dessas skepp blifvit afskurna från de öfriga, och då Marcus Rothstein återkom efter svenska venstra flygelns förföljande, fick han dessa sex skepp mellan sin och danska midtens eld, hvarigenom stridens utgång snart afgjordes. Tillika blefvo nu masttopparna af den sig närmande holländska flottan synliga i sundet, hvaraf svenskarne afskräcktes från stridens fortsättande. De höllo derföre undan för den segrande fienden, och under detta återtåg hade Hans Wachtmeister att kämpa mot flera fiendtliga skepp, som på samma gång anföllo honom, men han redde sig från dem alla och kom lyckligen till Kalmar, der 9 andra skepp af den slagna flottan funno en tillflykt.
Den holländska flottan, som ej hunnit fram för att deltaga i striden, fick följande dagen af konung Christian befallning att angripa de tre svenska skepp, som flytt till redden utanför Malmö och af hvilka två nu blefvo tagna samt det tredje uppbrändt.
Så olyckligt för svenska flottan slutade sjöslaget vid Kjöge bugt. Den hade förlorat 9 krigsskepp, 3 brännare och 7 mindre fartyg samt omkring 3,000 man fångne och 1,200 dödade eller sårade. Å fiendens sida hade endast omkring 300 man blifvit dödade eller sårade, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
