Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1677
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styrkan. Denna, bestående af 28 sqvadroner rytteri och 15 brigader fotfolk, uppstäldes härefter i slagordning, så att högra flygeln, öfver hvilken Carl XI förde befälet samt under honom general Ascheberg öfver rytteriets första linie, Nils Bielke, nu befordrad till generalmajor, öfver den andra och generalmajor Mortaigne öfver fotfolket, utgjordes af 7 sqvadroner och 2 brigader; midten, hvars första linie anfördes af generallöjtnanten Schultz och den andra af Christofer Gyllenstierna, sedan slaget vid Lund befordrad till generallöjtnant, af 7 brigader fotfolk, samt venstra flyeln, under fältmarskalken Helmfelts befäl, af 7 sqvadroner och 2 brigader, fördelade, likasom högra flygelns, i två linier, af hvilka den förstas rytteri anfördes af generalmajor Schönleben och den andras af öfverste Lybecker samt fotfolket af generalmajor Sperling. Hela styrkan uppgick till 8,522 man, utom befälet, eller med inberäkning af detta, till något öfver 9,000 man, af hvilka omkring 5,000 man voro fotfolk och något öfver 4,000 man rytteri. Artilleriets styrka finnes ej uppgifven. Slagordningen var något olika den i slaget vid Lund och den vanliga då för tiden, så till vida som flyglarna icke utgjordes af endast ryttare, utan äfven af infanteri-brigader. Andra liniens afstånd från den första var 400 alnar eller dubbelt så stort som i slaget vid Lund.
Danska hären utgjordes af 20 brigader fotfolk och 46 sqvadroner rytteri, tillsammans omkring 12,000 man. Dess fotfolk synes likväl ej varit talrikare än det svenska, men rytteriet var nära 3,000 man starkare. Dess slagordning var hufvudsakligen lika med den svenska, men med vissa skiljaktigheter, så att å främsta liniens flyglar utgjordes hvarannan afdelning af en brigad och hvarannan af en sqvadron, med helt små luckor mellan hvarandra. Bakom andra linien fans en tredje af 9 sqvadroner utan särskildt befäl, och utanför hvardera flygeln stodo 3 sqvadroner. Högra flygelns första linie, bestående af 8 sqvadroner och 7 brigader, anfördes af Christian V och under honom af fältmarskalken Goltz, en erfaren krigare, som från brandenburgisk tjenst öfvergått i dansk; dess andra linie, 7 sqvadroner och en brigad, hade till befälhafvare generallöjtnant Meerheim; der hade de österrikiska och münsterska trupperna blifvit stälda. Midten, 3 brigader i första och 2 i andra linien, anfördes af generallöjtnant Russenstein och generalmajor Schack. Venstra flygelns första linie, 8 sqvadroner och 6 brigader, stod under generallöjtnant Fredrik Ahrensdorfs befäl; dess andra linie, 8 sqvadroner och en brigad, under generalmajor Levetzaus. Afståndet mellan de särskilda linierna utgjorde knappa 300 alnar.
Sedan svenska hären fått någon hvila, hvarunder Carl XI, med sina generaler, intog en enkel frukost
i skuggan af en stor ask, som stod qvar ännu 50 år efter slaget, intogo de särskilda afdelningarna
omkring kl. 9 på morgonen sina bestämda platser i slagordningen, och konungen red längs linierna,
uppmanande hvarje brigad och sqvadron särskildt att modigt gå på i striden. Derpå utdelades fältropet »Hjelp Jesus!» och så sköts af artilleriet under major Liljenberg dubbel svensk lösen med 4 skott. När den ej besvarades, lät konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
