Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1678 och 1679
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under vägen, till sin stora förundran, öfverste Hård och besättningen, eskorterad af en dansk trupp. Hård framvisade det understuckna brefvet, men fick likväl uppbära de skarpaste förebråelser för sin för tidiga dagtingan, stäldes för krigsrätt och afskedades. Carl XI hade emellertid numera ingen anledning att fortsätta marschen, utan återvände till Christianstad, der han erfor, att Bohus fästning blifvit af Gyldenlöwe så hårdt ansatt, att den snart måste gifva sig, om ej undsättning erhölles. Konungen sände då generallöjtnant Wittenberg den 7 Juli med 5 sqvadroner (omkring 1,000 man) rytteri till Göteborg att förstärka riksamiralen Stenbock, så att denne skulle kunna undsätta fästningen.
Konung Christian hade ämnat detta år flytta huvudanfallet till Bohus län från Skåne, der han ville åtnöja sig med Christianstads undsättande. Gyldenlöwe skulle derför tidigt samla sina stridskrafter och tillika erhålla betydande förstärkningar från Danmark, för att kunna anfalla och taga Göteborg. Redan den 22 April var den norska styrkan samlad vid Uddevalla, men de danska förstärkningarna, till större delen rytteri, läto länge vänta på sig. Den 13 Maj afseglade ändtligen en dansk flotta, med dem om bord, från Öresund, men måste för storm vända om och kunde först den 20 åter utlöpa, hvarefter den några dagar senare anlände till Uddevalla. Under tiden hade Stenbock satt Göteborg i så godt försvarstillstånd, att Gyldenlöwe fann sig böra inskränka sig till en blokad från sjösidan samt vände sig i stället mot Bohus fästning. I slutet af Maj afgick han med omkring 10,000 man från Uddevalla och började fästningens beskjutning den 4 Juni. Öfverstelöjtnant Carl Gustaf Frölich var kommendant i fästningen, men öfverste Fredrik von Börstell hade, med ett kompani af Skaraborgs regemente, lyckats smyga sig ditin den 1 juni och tog der befälet. Norrmännen inkastade öfver 2,000 bomber i fästningen, der allt trävirke råkade i brand, besättningens antal minskades mer och mer, och fästningen var nästan endast en grushög, då Gyldenlöwe den 13 Juli lät fråga, om ej Börstell ville ingå på en dagtingan; men han bad norrmännen »packa sig bort med sin dagtingan, eljest skulle de blifva nedskjutna». Länge hade han väl dock ej kunnat fortsatta försvaret, om icke undsättning erhållits. Stenbock hade gjort sitt bästa för att vid Göteborg samla så pass mycket trupper, att han kunde våga ett anfall mot belägringshären, men före Wittenbergs ankomst lät detta sig ej göra. Så snart åter denne med sina tusen ryttare anländt och Stenbock nu hade omkring 6,000 man samlade, bröt han upp mot Bohus och kom den 21 Juli till fästningen, då Gyldenlöwe upphäfde belägringen och drog sig tillbaka till Uddevalla, hvarifrån de danska förstärkninger, han erhållit, kallades tillbaka till Skåne. Stenbock återställde de skadade fästningsverken och förstärkte besättningen samt vände derefter tillbaka till Göteborg, hvarifrån äfven en del af hans styrka sändes till Skåne. Härefter upphörde fiendtligheterna å detta håll. Konungen lät betyga Stenbock sin tillfredsställelse med hans åtgärder, och under det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
