Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget i Tyskland, 1676-1679
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kurfursten nu kunde förfoga, borde han hafva bästa hopp om framgång. Wulf försvarade sig likväl äfven nu lika ihärdigt, ehuru ingen undsättning kom hvarken från Sverige eller från Königsmarck. Svenska flottans nederlag hindrade det förra, och Königsmarck blef snart så sysselsatt på annat håll, att han ej kunde bistå det betryckta Stettin.
Christian V hade nemligen, så snart han, efter slaget vid Landskrona, fann, att han icke kunde uträtta något vidare i Skåne, beslutat begagna sin öfvermakt till sjös, för att söka sätta sig i besittning af Rügen, möjligen äfven af Stralsund. För detta ändamål återkallade han den holländska hjelp-eskadern och en del af sin egen flotta från öfra delen af Östersjön samt lät den taga 4,000 man fotfolk, till större delen tyska trupper, från Landskrona och föra dem öfver till Rügen. Konungen sjelf samt fältmarskalken Goltz medföljde, och den 7 September skedde landstigningen på näset mellan Jasmund och Wittow i norra delen af Rügen. Königsmarck drog emellertid tillsammans hela den styrka, hvaröfver han kunde förfoga, omkring 3,000 man, och gick öfver till Rügen, för att hindra fiendens utbredande, samt uppmanade invånarne att försvara sig, hvilket de likväl ej vågade af fruktan för danskarnes hämnd. Dessa ansågo sig emellertid ännu ej hafva tillräcklig styrka för att försöka öns eröfring, utan den 12 September for konungen till Köpenhamn att anskaffa rytteri samt begärde äfven förstärkning af kurfursten, som genast sände 2,000 ryttare till Peenemünde, hvarifrån de öfverfördes till Rügen. I början af Oktober kom konungen tillbaka med 2,000 danska ryttare, och då han nu hade 8,000 man samlade, började han gå anfallsvis till väga. Königsmarck, som hade allt för ringa styrka att våga en strid mot en så stor öfvermakt, lemnade Rügen den 6 Oktober, sedan han derifrån öfverfört en mängd lifsmedel till Stralsund, och danskarne besköto nu skansarne vid Alte Fähr, gent emot Stralsund, samt Neue Fähr, något söder om den förra. Denna gaf sig redan den 9 Oktober, men Neue Fähr försvarades modigt och ihärdigt. Konung Christian lemnade Rügen redan den 16 Oktober, vid underrättelsen om sin gemåls hastigt iråkade sjukdom, men belägringen af Neue Fähr fortsattes under generalmajor Rumohrs befäl. I början af November måste han dock upphäfva belägringen och tillika lemna kurfursten 2,000 man fotfolk till Stettins belägring. Äfven hade konungen medtagit sitt lifgarde, så att Rumohr nu hade endast 5,000 man qvar.
Så snart Königsmarck fått underrättelse om denna minskning i den fiendtliga styrkan, beslöt han öfverföra sina trupper till ön, för att söka återtaga densamma, men företaget hindrades länge af ogynsam väderlek och först i början af Januari 1678 kunde öfverförandet verkställas. På morgonen den 8 Januari uppbröt Königsmarck från Alte Fähr, der hans styrka samlats, med 2,000 ryttare och 1,500 man fotfolk mot den danska styrkan, som utgjorde 5,400 man, hälften rytteri och hälften fotfolk. I artilleri var dock svenska hären öfverlägsen den fiendtliga, och det begagnades så väl, att, innan man kommit till någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
