Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Halmstad 1678
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig huru långt reduktionen fortskridit och hvad frukt deraf kommit. Presterne biträdde i allt hufvudsakligt detta förslag och sade sig vilja i förening med de båda andra ofrälse stånden öfverrösta adeln, om den ej gillade deras beslut. Bland bönderne hördes högljudt missnöje.
Adeln skilde sig emellertid icke från de öfriga stånden. Dess utskott sammanträdde med dessas, och utskotten blefvo snart ense. En skrift uppsattes å adelns och presteståndets vägnar samt öfverlemnades till konungen. Den var hufvudsakligen byggd på borgareståndets framställning, och det hette deri, att ständerna ville för konungen framlägga de fel och bräckligheter, som deras och rikets konstitution graverade. De utgingo från de för handen varande missbruken med arrenden, balanser, kontrakt och upptagandet af lån, korteligen all den oreda, som rådde i förvaltningen af rikets medel. Derefter begärde de först och främst, att reduktionen måtte snart och fullkomligen verkställas; vidare att öfverflödiga tjenster måtte indragas och de öfrigas innehafvare riktigt utbekomma sina löner. De undanbådo sig för framtiden landskapsmöten, anhöllo om fullbordandet af arbetena å lagen och kyrkoordningen samt förnyade slutligen den vid flera föregående riksdagar gjorda begäran om afskaffandet af de stora handelskompanierna och de höga tullarna.
Konungens svar till ständerna afläts den sista Februari och innehöll i allmänhet bifall till deras framställningar. De omtalade missbruken ville han låta skärskåda. Reduktionen skulle verkställas, landskapsmöten sammankallas endast i yttersta nödfall. Till handelskompaniernas upphäfvande samtyckte han i allmänhet, men skulle dock närmare derom öfverlägga med rådet och kollegierna. I en särskild resolution för adeln lofvade han, att reduktionen skulle föras till slut inom två år och att de för andra gången bortgifna godsen skulle återkallas.
Riksdagen upplöstes den andra Mars. Den hade varat icke fullt en månad, men hvad som der förefallit hade en icke obetydlig inverkan på de följande tilldragelserna. Hvad riksdagen i Upsala begynt hade nu blifvit fördt ett godt stycke längre. Det då fattade beslutet om förmyndareregeringens ställande till ansvar hade blifvit bekräftadt, fråga väckt om ytterligare utsträckning af 1655 års reduktion och om en ny, som möjligen kunde blifva ganska omfattande, samt i sammanhang med reduktionsfrågan framställningar gjorda rörande de flesta frågor, som under den följande tiden sysselsatte Carl XI:s regering. Alla förhoppningar, hvilka riksråden gjort sig om en återgång till de förra förhållandena, hade slagit fel. Adeln hade förenat sig med de ofrälse stånden och skilt sig från rådet, som icke haft något inflytande på riksdagens förhandlingar. Rikskanslern, som infann sig mot slutet af riksdagen, sökte nu, så mycket han förmådde, draga ärendena under rådet, hvars myndighet han fyra år förut gjort allt för att tillintetgöra; men ehuru konungen nu åter tog vänligt emot honom och, enligt hvad Feuquières berättar, dagen efter hans ankomst till riksdagen gaf honom en audiens, som varade i fem timmar, lemnade han honom emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
