- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
721

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Gyllenstiernas välde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det stannade emellertid icke dervid, utan på enkedrottningens framställning kallade konungen två dagar derefter Gyllenstierna till sig och med honom rådgjorde sedermera Lindsköld om allt, som skulle företagas. Det dröjde ock ej länge förr än konungen fattade tycke för Gyllenstierna, hvars kraftfulla beslutsamhet, fria umgängessätt, tarfliga uppträdande och enkla, flärdfria väsende behagade honom. I allt detta rådde en viss öfverensstämmelse mellan konungen och Gyllenstierna, hvars inflytande nu steg för hvarje dag. Han begagnade det ock på ett sätt, som väsentligen bidrog till den lyckligare vändning kriget tog och således var i hög grad gagneligt både för konungen och riket. Det var nemligen han, som jemte Ascheberg tillstyrkte och utverkade tåget till Halland, hvilket ledde till segern vid Halmstad. Det var äfven på hans förslag som konungen i September 1676 lät genom Dahlberg anlägga det befästade lägret vid Syllinge, hvarigenom danska och norska härarnas förening hindrades. Likaså var det han, som i förening med Dahlberg under September och Oktober 1676 med utomordentlig kraft och klokhet samlade och ordnade den här, hvarmed konungen sedermera återtog Skåne och vann segern vid Lund. Äfven var det han, som jemte bröderne Wachtmeister i Januari 1677 med en hop Smålands-bönder återtog Bleking. Han var det ock, som följande året ryckte Carlshamn ur danskarnes händer, och som äfven vid flera andra tillfällen genom välbetänkta råd och raska handlingar beredde framgång åt de svenska vapnen.

Allt efter som han steg i konungens ynnest, inträdde en förändring i de politiska åsigter han förut förfäktat. Från att omfatta strängt aristokratiska grundsatser, blef han alltmera konungsk. Han fann rådets myndighet icke längre ega något stöd i allmänna meningen och adelsväldet tycktes hafva öfverlefvat sig sjelft. När under kriget hela riket hotades med undergång, hade alla de förra förhållandena försvunnit och konungamakten ensam stod upprätt. Vid den var landets väl tydligen fästadt. Ett fortsatt råds- och adelsvälde skulle äfven varit en fortsättning af den förra söndringen så väl inom adeln som mellan denna och de öfriga stånden, och en sådan söndring skulle, under de nu inträdda hotande förhållandena, påtagligen varit i högsta grad olycksbringande för hela landet. Bevarandet af rikets område, möjligen dess sjelfständighet, berodde således deraf, att det funnes en myndighet tillräckligt stark att sammanhålla det hela och rikta alla dess krafter på rikets försvar. En sådan myndighet fans ovedersägligen endast hos konungen, och man bör således icke, såsom ofta skett både af hans samtid och efteråt, tillskrifva förändringen i Gyllenstiernas åsigter endast hans hersklystnad. Sådan egde han onekligen i hög grad, men lika omisskännlig är äfven hans fosterlandskärlek, och båda i förening bjödo honom att nu arbeta på införandet af en starkare konungamakt. Detta sträfvande drog honom närmare till konungen, men fäste också konungen närmare vid honom, ty äfven Carl XI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free