Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befalte guvernören att, med biträde af några tjenstemän, anställa en granskning öfver magistratens drätselförvaltning, allt ifrån den tid, då staden först kom under Sveriges krona, göra anmärkningar, der skäl dertill kunde förefinnas, samt infordra förklaring öfver dessa, men hemställa slutliga afgörandet till kongl. maj:t.
Reduktionen fortgick sedermera i Lifland så, att vid slutet af Carl XI:s regering der voro till kronan återkallade gods med 543,446 daler silfvermynt årlig ränta, eller mer än fyra femtedelar af den ränta, som i hela det egentliga Sverige genom reduktionen återfallit till kronan. Missnöjet hos lifländska adeln hade också i samma mån stigit och i allmänhet upprördes Lifland af reduktionen mer än något annat landskap.
Äfven Estland berördes af reduktionen, men då det icke var ett eröfradt land, utan hade frivilligt underkastat sig svenska kronan, innehöll 1680 års riksdagsbeslut, att de fördrag, som voro med Estland upprättade, skulle förblifva i sin fulla kraft, dock att de gods, hvilka Erik XIV förbehållit kronan, skulle till henne återkallas. Estländska adeln afsände ock en deputation till konungen för att andraga de skäl, hvarpå det estländska ridderskapet ansåg sig böra vara frikalladt från kronogodsens återställande; men på denna framställning följde ett onådigt svar, och Lichton fick befallning att verkställa reduktionen i Estland på samma sätt som i Lifland, samt äfven der sammankalla en landtdag. Skulle å densamma den estländska adeln ej godvilligt underkasta sig reduktionen, så borde Lichton icke åberopa riksdagsbeslutet, utan, i kraft af konungens rätt att förordna om allt hvad till rikets bästa länder, tillsäga adeln att fullgöra hans beslut rörande reduktionen. Reduktionskommissionen fick också nu befallning att äfven taga befattning med de estländska godsen, hvilka, i trots af estländska adelns protester och klagomål, belades med qvarstad. Beloppet af de räntor, som intill slutet af Carl XI:s regering i Estland till kronan indrogos, utgjorde 155,118 daler silfvermynt.
I Pomern skulle, enligt riksdagsbeslutet, de så kallade taffelgodsen, som varit anslagna till de forna hertigarnes hofhållning, återkallas till kronan, men härmed hade reduktionskommissionen ingen befattning, utan detta värf uppdrogs åt pomerska regeringen. Sedermera erhöll likväl reduktionen äfven här en större utsträckning, och vid slutet af Carl XI:s regering voro i Pomern gods med årlig ränta af 66,507 daler silfvermynt till kronan återkallade.
I Bremen och Verden skulle till kronan återkallas alla erkebiskopliga, biskopliga, kloster- och kapitel-gods. Verkställigheten häraf uppdrogs åt bremiska regeringen, och dess kansler Esaias Pufendorf fick uppdrag att taga vård om de till kronan hemfallande godsen; men ännu i Juni 1684 fans ingenting vara vidgjordt, i brist på nödiga upplysningar, hvarföre konungen befalte, att den bremiska reduktionen skulle handläggas af reduktionskommissionen i Stockholm, emedan godsens innehafvare till största delen befunno sig i Sverige och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
