Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1682
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarigenom den blefve lättare att bära för dem, som svårast varit deraf tryckta.
Slutet blef, att adeln uppgjorde ett motförslag, enligt hvilket konungens framställning om regementenas styrka skulle bifallas och denna styrka alltid hållas fulltalig, men icke genom ständigt knektehåll utan genom utskrifningar, vid hvilka i fredstid, då afgången icke kunde vara så stark, adelns friheter för säterier, rå- och rörshemman m. m. skulle iakttagas, men i krigstid dessa friheter frånträdas, och, för att konungen måtte vara förvissad om att hafva regementena fulltaliga, oberoende af besluten vid särskilda riksdagar, skulle han berättigas att utan ständernas bifall förordna om utskrifningar. Detta förslag meddelades adeln i dess helhet å riddarhuset och föranledde derstädes en ganska stormig öfverläggning, som slutade med att tredje klassen biföll förslaget, men den första och andra dervid gjorde det förbehåll att utom i krig och vid utomordentliga behof, skulle utskrifning icke ske utan ständernas samtycke.
Sedan detta beslut var fattadt, inbjöds ett utskott af bönderna att öfverlägga med adeln i frågan, men bönderne förklarade, att de stodo faste vid sin önskan att få ett ständigt knektehåll och likhet vid dess utgörande. Denna sin önskan ville de framställa till konungen. Det skedde ock den 23 Oktober, då bondeståndet lemnade sitt skriftliga svar å den kungliga propositionen, i hvilket ståndet gaf tillkänna, att det förenat sig om visst knektehåll efter gårdatalet och klagade öfver adelns beslut om utskrifningar utan riksdag, hvilket tycktes vara ett försök att pålägga allmogen denna börda utan dess samtycke. Kongl. maj:t ville allmogen underkasta sin egendom, ja, sitt lif, men ridderskapets godtycke aldrig. De anhöllo, att konungen ville hemställa denna sak till samtliga ständerna och hoppades, att frälset äfven inom rå och rör samt alla, som kunde dragas under visst knektehåll, måtte till allmogens lindring deltaga lika med den i roteringen.
Adeln hade emellertid sökt förmå prester och borgare till deltagande i knektehållet, hvarigenom adelns börda kunde något lindras, och vid sekreta utskottets sammanträde den 25 Oktober gåfvo presterne tillkänna, att de åtagit sig upprätta dragoner, samt borgarena, att de, i händelse af krig, ville fördubbla det vanliga båtsmanshållet och att magistraternas ledamöter äfven ville bidraga till dragoners uppsättande. Presterne yrkade, att bondeståndet skulle inbjudas till utskottet för att äfven meddela sitt beslut, men det ville adeln nu icke medgifva, och åter hänsköts frågan till konungen, som äfven nu förklarade bönderne berättigade att infinna sig i utskottet. Då förklarade de å nyo sig stå fast vid beslutet om ständigt knektehåll, tilläggande, att prester och borgare vore med dem ense, hvilket ock af dessa stånds i utskottet närvarande ledamöter erkändes.
Adeln uppsatte nu en skrifvelse till konungen, med klagan öfver att bönderne vid sista sammanträdet förklarat frälset böra åtaga sig lika börda med skatte och krono, derest man ville komma till ett slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
