- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
768

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1682 - Riksdagarne 1686, 1689, 1693

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att de borde stå sitt eget ansvar, men fritog ståndet från all del deri. Nya bekymmer framkallades emellertid häraf hos flera, men den ende, som för sitt förhållande vid ändringen af Carl Gustafs testamente stäldes till ansvar, var förre riksrådet Clas Rålamb, som skulle svara inför Svea hofrätt. Sedan likväl den nu 60:årige mannen inkommit med en böneskrift, som dock var hållen i en värdig och ingalunda bönfallande ton, lät konungen åtalet falla.

Återstående delen af riksdagen förgick under vidlyftiga öfverläggningar om bevillningen till rikets försvar, slutande med att adeln medgaf en bevillning af 5 d. s. af hvar gård, 10 procent af sina löner samt en särskild afgift för sitt tjenstefolk; presterskapet 12 1/2 d. s. för hvarje 64 hemman inom deras församlingar, samt biskoparne och städernas kyrkoherdar 10 procent af det underhåll de hade af kronan, jemte en särskild bestämd afgift; borgerskapet en viss summa för hvarje stad, hvar tionde penning af magistratspersonernes löner och en afgift för tjenstefolket, samt allmogen 2 d. s. af hvar gård, tillika med en afgift för sina tjenare, hvarjemte adeln, preste- och borgarestånden beviljade hvar fjerde penning af räntan å fruktbara kapital. Dessutom lofvade alla stånden att, i händelse af krig, fördubbla den nu åtagna bevillningen.

Riksdagen afslutades den 3 Jan. 1683. Den hade på flerfaldigt sätt befästat konungens envälde. Genom det ständiga knektehållet och medgifvandet af utskrifning utan ständernas samtycke hade han i detta hänseende blifvit af dem oberoende. Sedan reduktionen blifvit lagd i hans hand, hade han derigenom fått en fruktansvärd makt öfver en stor mängd samhällsmedlemmars egendom, och genom ständernas förklaring öfver lagstiftningsrätten hade äfven denna rätt blifvit honom tillerkänd långt vidsträcktare än förut. Konungen hade således haft alla skäl att vara belåten med riksdagens resultat, men adeln var det så mycket mindre.

Riksdagarne 1686, 1689, 1693.


När konungen afslutade 1682 års riksdag, förklarade han, att han skulle återse ständerna, »när rikets angelägenheter kunde framdeles fordra deras sammankomst». Stadgandet i 1660 års regeringsform om periodiskt återkommande riksdagar var sålunda upphäfdt och konungen hade förbehållit åt sig att sammankalla ständerna, när han så funne lämpligt. Det skedde i juni 1686. Anledningen var hufvudsakligen att erhålla nya medel till statsskuldens gäldande.

Genom de ökade inkomster, räntorna af de återkallade kronogodsen beredde, så väl som genom sträng ordning och sparsamhet i statsutgifterna hade det lyckats konungen att få de befintliga inkomsterna någorlunda tillräckliga för de löpande utgifterna; men dels förefunnos utomordentliga behof, för hvilkas fyllande nya tillgångar erfordrades, såsom flottans nybyggnad, fästningarnas iståndsättande m. m., dels hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free