Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagarne 1686, 1689, 1693
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andel deri. Då riksskattmästaren Sten Bielke under hösten samma år afled, fick också Clas Fleming såsom president i kammarkollegium ledningen af rikets hela kammarverk; men hans verksamhet blef ej långvarig. Han insjuknade i början af året 1685 och afled den 31 Juli i Aachen, dit han rest för sin helsas vårdande.
Hans efterträdare såsom ordförande i båda reduktions-verken blef landtmarskalken vid 1682 års riksdag, friherre Fabian Wrede, och såsom president i kammarkollegium landshöfdingen Gustaf Lilliecrona. Under Wredes ledning fortgick sedermera reduktionsarbetet till dess han, efter Lilliecronas död i slutet af April 1687, blef dennes efterträdare såsom president i kammar- och kommerse-kollegierna samt statskontoret. De två år, Wrede hade ledningen af reduktions-verket, omfattade detsamma hufvudsakligast godsen i de eröfrade landskapen samt de oköpta räntorna. Redan i November 1686 kunde kommissionen anmäla, att arbetet led mot sitt slut, och under de sista dagarne af året 1687 afgaf kommissionen en berättelse, hvarmed detta skifte af reduktionsverket var afslutadt.
Intill 1687 års slut hade af reduktions-kommissionen blifvit till kronan återkallade gods, hvilkas räntor uppgingo till 1,609,608 d. s. samt dessutom 275 hemman, hvilkas ränta ej funnits införd i jordeböckerna. Efter nuvarande myntvärde skulle detta räntebelopp utgöra omkring 3,200,000 kr., men efter nuvarande varuvärden skulle det uppgå till minst dubbelt denna summa, som således skulle angifva ett kapitalvärde af öfver 100 millioner kronor, hvilket genom denna reduktion öfvergått från enskilde till staten, och detta allt inom sju års tid. En så oerhörd omflyttning af jordegendom inom så kort tiderymd står ensam i vår historia och hade icke kunnat tillvägabringas utan de känbaraste förluster för en mängd enskilde. Konungen hade emellertid vid flera tillfällen trädt emellan med sin benådningsrätt för att mildra förlusterna för de minst förmögne; men det hade i alla fall varit för adeln i dess helhet ett så förkrossande slag, att dess samhällsställning deraf helt och hållet förändrades. För öfrigt måste det erkännas, att, om ock reduktionen var i sig sjelf hård och ofta obilligt tillämpades, blef den dock af högst väsentlig nytta för hela riket genom det sätt, hvarpå de indragna godsen af Carl XI användes och till hvilket vi återkomma vid berättelsen om krigsväsendets ordnande under Carl XI:s regering.
Medan den stora reduktionen sålunda fullföljdes, hade de politiska förhållandena i det öfriga Europa blifvit så bekymmersamma, att Carl XI ansåg nya rustningar erforderliga för att upprätthålla Sveriges ställning bland de europeiska makterna. För dessa rustningar måste tillgångar beredas genom en ny bevillning, och konungen stälde derföre i November 1688 till rådet en förfrågan, huruvida skäl kunde förefinnas att sammankalla ständerna. Rådet tillstyrkte, riksdagskallelsen utfärdades den 26 November 1688 och riksdagen öppnades den 7 Februari 1689.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
