Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagarne 1686, 1689, 1693
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så många år, att räntan för alla åren tillsammans uppginge till köpeskillingens belopp, men detta löfte hade han i April 1689 återtagit och förunnat köparne endast tio års besittningsrätt, så vida säljarne icke kunde ersätta köparne. Dessa tio år räknades från Januari 1684 och tiden för deras återfallande till kronan inträffade således 1694. På detta sätt återkommo under kronan intill slutet af Carl XI:s regering gods med årlig ränta af 112,473 daler silfvermynt.
Till ungefär samma reduktionstitel hörde de så kallade »14 års-godsen», hvilkas köpare fått sig tillförsäkrad 14 års besittningsrätt, emedan dessa gods blifvit bortgifna före 1632. De 10 åren räknades likaledes från början af året 1684, och på detta sätt återfick kronan gods med årlig ränta af 22,291 daler silfvermynt, de flesta inom Estland.
Åtskilliga nya reduktionstitlar förekommo nu äfven, såsom »adlade personers skattegods», eller sådana af adlade personer innehafda skattegods, hvilka blifvit frälse med detsamma deras innehafvare inträdt i frälseståndet, men nu förklarades reduktion underkastade; »kyrko- och klostergods efter Westerås recess», hvilka, sedan de genom denna recess af år 1527 indragits till kronan, blifvit densamma afhända och nu skulle återkallas, dock med inskränkning endast till de kyrkogods, som en gång funnits i kronans räkenskaper; »presternes vederlags-spanmål», eller den spanmål presterskapet af kronan uppburit såsom vederlag för gästning, hvilken reduktionstitel visserligen intill 1697 års slut inbringat kronan en årlig inkomst af endast 628 d. s., men som dock visar, att reduktionen nu riktades äfven mot andra stånd än adeln, samt »förbrutna gods», eller sådan egendom, som blifvit förverkad genom laga dom, men af kunglig nåd återskänkt, hvilken kronan nu återfordrade!
För öfrigt fullföljdes, äfven nu de förra reduktionstitlarne, så att till kronan indrogos »oklarerade fjerdeparts-räntor», som uppgingo till ganska betydande summor; »donerade hus och tomter i städerna», hvilka utgjorde flera hundrade, de flesta inom hufvudstaden, samt »donationer i penningar», som skulle återfordras med 6 procents ränta, hvilken del af reduktionen likväl aldrig synes hafva kommit till verkställighet.
Tillika hölls en noggrann ransakning äfven med det gamla frälset, hvarigenom många försattes i oro, hvilka ej fullgiltigt kunde bevisa sin egendoms frälsenatur. Kronans vinst häraf uppgick dock under åren 1690 och 1691 ej till mer än 31,723 d. s. i årlig ränta, och sedermera synes denna ransakning hafva afstannat. Äfven med köpe- och bytesgodsen fortsattes undersökningen och af de förra tillföllo kronan betydande belopp under flera olika titlar.
I allmänhet visade sig den nya kommissionen mycket uppfinningsrik i sättet att se kronan tillgodo, och billighetens fordringar iakttogos ännu mindre än förut, hvarföre ock reduktions-åtgärderna fortforo att väcka både oro och missnöje, emedan numera ingen kände sig trygg mot efterräkningar från kronan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
