Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då konungen vid återkomsten från kriget fann en mängd revisionsmål oafgjorda, befalte han rådet att sammanträda tre gånger hvarje vecka, »på det våra trogne undersåtar, som hafva saker i vår revision, må kunna hugna sig af en prompt justitiens befordran». Denna revision kallade Carl XI sin »högsta domstol», utfärdade en ny revisionsstadga den 2 April 1681 samt förordnade, att drotsen alltid under konungens frånvaro skulle föra ordet i revisionen. En tid omvexlade rådets ledamöter der med hvarandra, så att halfva antalet satt i revisionen den ena månaden och den andra hälften den följande, men i början af året 1682 förordnade konungen, att tills vidare samtliga riksråden skulle vara närvarande i revisionen, i hvilkens förhandlingar han äfven sjelf ganska träget deltog.
Icke mindre ifrigt pådrefs arbetet inom hofrätterna. Svea hofrätt förstärktes med åtskilliga assessorer och andra tjenstemän, »för att de många gamla rättegångssaker måtte kunna bringas till slut». För detta ändamål fördelades ock nu denna domstol i två divisioner, och konungen förklarade, att, när sju ledamöter voro närvarande, hade besluten samma kraft, som om hela rätten sutit. Hofrättens hela personal skulle vara i fullt arbete kl. 8 f. m. och kl. 3 e. m., »hvarpå fiskalen, vid tillbörligt straff, skulle akta och hvar vecka gifva konungen berättelse huru vida det iakttages». Hvarje vecka skulle ock hofrätten insända förteckning på de under veckan afgjorda mål, och hvar och en, som utan laga förfall uteblef från ett sammanträde, skulle plikta 5 d. s. Åbo hofrätt fick befallning att för hvarje månad insända uppgift icke allenast på afgjorda ärenden, utan äfven på de ledamöter, som öfvervarit hvarje särskildt mål, och hofrätten i Dorpt uppmanades att skyndsamt afgöra de gamla målen. Vid sin onåd befalte konungen hofrätten »icke understå sig att skiljas åt förr, än de ännu oafgjorda målen blifvit med slut afhulpna».
På samma sätt öfvervakades de lägre domstolarne. Om en lagman icke i laga tid höll lagmansting, kunde han vara viss att konungen infordrade hans förklaring, hvarföre det underlåtits. Likaså gaf konungen sitt misshag tillkänna, om någon häradshöfding uppskjutit tingsterminen längre än vanligt, och än skarpare yttrades detta misshag, om någon domare visat veld eller egennytta och förorättat allmogen. Ända ned till nämderna sträckte sig konungens tillsyn: de hotades med böter, om de försummade tingstimmarna.
Genom denna stränga tillsyn vans emellertid, att inom fyra år alla sedan äldre tider samlade mål så väl i justitierevisionen som i hofrätterna voro afgjorda; men konungen följde äfven sedermera med icke mindre uppmärksamhet dessa domstolars göromål och visade vid alla tillfällen sin ytterliga månhet om rättvisans skipande utan anseende till personen. Så t. ex. när drotsen De la Gardie gjort framställning mot Svea hofrätt, i anledning af en tvist mellan honom och några handlande, hvilken hofrätten afdömt till hans nackdel, förklarade konungen sig hafva funnit, att hofrättens ledamöter förfarit såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
