- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
800

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Om iakttagande af den stadgade rangordningen embetsmännen emellan var Carl XI mycket noga. Flera sådana ordningar utgåfvos, och lika litet som någon fick tillegna sig högre värdighet, än hvartill han var berättigad, lika litet fick han något eftergifva af den, som honom tillkom.

Offentlighet i förvaltningen älskade Carl XI icke. Allt tillträde till kanslikollegiet var för främmande förbjudet, och ett strängt förbud utfärdades mot att, utan konungens uttryckliga tillåtelse, från trycket utgifva några kungliga påbud eller förordningar, vare sig äldre eller nyare.

Sjelf var konungen själen i hela förvaltningen, och under hans ledning infördes deri en ordning och en raskhet, som bildar en högst öfverraskande motsats till den förra oredan och slappheten. Den aldrig tröttnande ifver och ihärdighet, den oaflåtliga uppmärksamhet, han härvid ådagalade, äro i höggrad beundransvärda; men nekas kan dock ej, att han, genom sin omedelbara ledning af förvaltningen och den utsträckning han med detsamma gaf denna, alltmera inskränkte hvad som ännu återstod af folkets sjelfstyrelse, så väl som dess förmåga af en sådan, samt sålunda lade grunden till ett embetsmanna-välde, som efterträdde det af honom störtade adelsväldet.

Icke mindre omsorg egnade Carl XI åt förvaltningens ordnande så väl inom de från Danmark eröfrade landskapen, hvilka ännu icke räknades till det egentliga Sverige, som i de svenska besittningarna på andra sidan Östersjön.

Skåne, Halland och Bleking styrdes alltsedan Roskildska freden af en för alla tre landskapen gemensam generalguvernör, hvilket embete vid Carl XI:s tillträde till regeringen innehades af riksrådet och fältmarskalken Gustaf Banér; men, då han under kriget kallades att biträda konungen vid härens ledning, blef i stället fältmarskalken friherre Fabian von Fersen generalguvernör i de tre landskapen 1676. Under det då pågående kriget kunde likväl några förvaltningsåtgärder, utom i samband dermed, föga ifrågakomma; men Fersen, hvilken såsom duglig och erfaren krigare kraftigt upprätthöll ordningen så långt svensk myndighet under kriget sträckte sig inom dessa landskap, visade tillika vid flera tillfällen att han ömmade för allmogen, hvars i allmänhet så strängt bedömda och bestraffade förfarande under kriget han till en stor del tillskref den våldsamma behandling, hvilken den rönt af de svenske krigarne, och mot hvilken han derföre yrkade en skonsammare behandling. Han afled dock redan i Juli 1677, och landshöfdingen i Halland friherre Göran Sperling fick då såsom vice guvernör öfvertaga styrelsen i Skåne, Halland och Bleking, hvilken han utöfvade med sådan hårdhet och hänsynslöshet, att han gjorde sig allmänt hatad. Dock blef hans styrelse icke heller långvarig, ty han förflyttades till guvernör i Norrland 1679, och i stället blef riksrådet grefve Johan Gyllenstierna generalguvernör i de tre landskapen; men äfven han fick ej länge innehafva detta vigtiga embete, under hvars utöfning han ock var så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0820.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free