Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med böndernas i Danmark, hvilka ännu lefde i ett slags träldom, icke annat än inse huru mycket de vunnit på ombyte af öfverherre.
Gotland hade under kriget kommit under dansk lydnad. Dervarande svenske superintendenten Johan Brodinus fördes fången till Köpenhamn, och Johannes Endislovius, prost i öns norra kontrakt, förordnades af konungen i Danmark till superintendent i Visby. Han började åter införa danska författningar i allt som rörde kyrkan och skolväsendet, men sedan ön genom freden 1679 åter kommit under svensk styrelse, skickade Carl XI dit sin egen öfverhofpredikant Haqvin Spegel, som åter började införa svenska kyrkoseder. Han innehade dock detta embete endast en kortare tid, hvarunder han äfven ofta var kallad till konungens hof, så att det egentligen blef hans efterträdare Peter Stjernman förbehållet att i kyrko- och skolförhållanden verkställa öns sammansmältning med det öfriga Sverige. I politiskt och administrativt hänseende skedde denna sammansmältning utan synnerlig svårighet.
Försök i denna syftning skedde äfven i afsende å de svenska besittningarna öster om Östersjön – Lifland, Estland och Ingermanland – men här mötte vida större svårigheter. Sedan dessa landskap kommit under svensk lydnad, hade svenska regeringen i allmänhet följt den grundsats att styra inbyggarne efter deras egna lagar och såsom ett icke med Sverige införlifvadt utan blott under samme konung förenadt folk. I vissa hänseenden betraktades dessa besittningar såsom eröfrade lydstater, såsom att de icke hade rättighet att deltaga i de svenska riksdagarna eller i val af svensk konung, men i andra hänseenden, till exempel i fråga om skattebidrag, egde de beslutande rätt, som utöfvades på deras landtdagar. Några sammansmältningsförsök gjordes äfven, såsom att flera bland deras adliga ätter intogos på svenska riddarhuset, under det tillika en stor mängd egendomar inom dessa landskap skänktes åt svenska adelsmän, hvarigenom man sökte stärka det svenska inflytandet inom landskapen. Några städer fingo ock tidtals sända särskilda ombud till de svenska riksdagarna, och man gjorde äfven ett eller annat försök med svenska språkets införande, men i allmänhet rönte man i detta hänseende föga tillmötesgående från befolkningens sida.
Den utgjordes i Lifland dels af landets urfolk liver, en finsk folkstam, och letter, tillhörande den slaviska folkstammen, samt i Estland af ester, detta landskaps urfolk, tillhörande, likasom liverne, den finska folkstammen och, likasom liverne och letterne, till största delen lifegne, samt dels af invandrade tyskar, som utgjorde landskapens adel och större delen af städernas borgerskap. Dessa tyskar, de fleste tillhörande den protestantiska trosbekännelsen, stodo visserligen i allmänhet hellre under svensk lydnad än under polsk eller rysk, men de voro ömtåliga om sina fri- och rättigheter, och i synnerhet såg det lifländska ridderskapet högst ogerna, att kronogodsen förlänades åt svenska adelsmän, hvilka de befarade
skola efter hand söka undantränga de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
