Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyska. Så inträdde reduktionen, som väl återtog dessa förläningar, men tillika beröfvade det tyska ridderskapet dem, hvilka det i längre tid inne haft och betraktade som sin lagliga egendom. Vi hafva i det föregående omtalat hvilket starkt missnöje häraf väcktes inom Lifland och huru Carl XI af den lifländska adelns motstånd lät sig hänföras till flera ganska egenmäktiga åtgärder. Han, som i Sverige blifvit enväldig nästan utan något motstånd, förbittrades så af det han rönte i Lifland, att han beslöt sammansmälta dessa svenska besittningar på andra sidan Östersjön med det egentliga Sverige lika nära, som det förut skett med de från Danmark eröfrade landskapen, och i denna riktning tog han nu det ena steget efter det andra.
Först tillvällade han sig rättigheten att tillsätta de flesta prest-embeten, hvarigenom han fick presterskapet i sina händer. Så infördes svenska kyrkolagen och handboken med några smärre förändringar. Flera för Sverige utfärdade förordningar blefvo äfven gällande för Lifland. Till Sverige flyttades lifländska soldater och i stället förlades svenska i Lifland. Genom svenska lärare och förordningar sökte man äfven införa svenska språket i kyrkan, läroverken och förvaltningen, hvarvid man i synnerhet räknade på de många svenskar, som voro professorer i Dorpt och der sökte uttränga det tyska och införa svenska språket. Sträfvandena i denna riktning lättades ock derigenom att en betydlig del af den tyska adeln, som genom reduktionen blifvit utarmad, i harmen lemnade landet, der slutligen 1695 de förra friheterna upphäfdes och landtdagarna förlorade all betydelse.
Medan adeln i Lifland och Estland sålunda nedsattes, utarmades eller föranleddes att utvandra, gjordes åtskilligt att förbättra de förtryckta urfolkens, livernes, letternes och esternes belägenhet. De voro likväl ytterligt råa och okunniga samt föga mer än till namnet kristne. Medelst stränga tvångsmedel tillhöllos de att besöka kyrkorna, och tillika sökte konungen skaffa dem biblar och andra undervisningsskrifter författade på deras eget språk. All skolundervisning hade dittills blifvit meddelad endast på tyska språket och att dertill använda urfolkens språk var af de herskande tyskarne förbjudet, men 1684 lät Carl XI inrätta en offentlig skola, i hvilken undervisning meddelades åt 160 af den ursprungliga befolkningens barn på dess eget språk, hvilka underhöllos på kronans bekostnad för att sedermera kunna såsom skollärare spridas bland denna befolkning. År 1681 föreslog konungen för adeln lifegenskapen afskaffande, men adeln vägrade, påstående att det okunniga folket icke kunde bära en så hastig öfvergång från träldom till frihet. En sådan förändring skulle dränka hela landet i blod, ty de lifegne bönderne voro råa som vildar och buro ett dödligt hat till sina tyska herrar. För denna gång fick också förslaget falla, och sedan genom reduktionen en stor mängd bönder kommit under kronan, tycktes konungen funnit betänkligt att med ens förklara dem för fria; men han förbjöd kronogodsens arrendatorer att betunga bönderna med olagliga bördor, omåttlig husaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
