- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
809

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att sätta rytteriet i Skåne på ständig fot, hvilket arbete Ascheberg, biträdd af Lindhjelm, ock lyckades genomföra 1687. Derförinnan var indelningsverket fullbordadt i Bohus län 1685. I Jemtland fuilbordades indelningen af ryttare och dragoner 1689. Ridderskapet i Lifland förklarade sig villigt att upplåta ständiga bostäder för ryttare i April 1689. I Ingermanland ordnades rusttjensten 1691. På landtdagen i Estland gjordes framställning om att adeln skulle gifva ständigt underhåll åt ett rytteriregemente, men det afslogs. Då befalte konungen, att i alla kontrakt med arrendatorer af reducerade kronogods skulle införas ett stadgande om skyldighet att på godset underhålla ständigt manskap, och likaså i förläningsbrefven.

Den rustningsskyldighet, som af gammalt ålåg frälset, blef ock nu strängt utkräfd. I Juni 1687
utgick befallning till alla landshöfdingar att hålla mönstring med adelsfanan. Sjelf mönstrade
konungen med yttersta noggrannhet dess lifkompani, granskade hvarje klädes- och remtygspersedel, och 1689 tillsattes en särskild kommission för att undersöka huru rusttjensten blifvit af adeln fullgjord.

På detta sätt bragtes den indelta stående landthären till 38,589 man, hvaraf 24,030 voro fotfolk, 12,555 ryttare och 2,004 dragoner. Medan i alla andra europeiska stater härarne uppsattes medelst värfning, hade Sverige en lika väl rustad krigsmakt, i fred gagnande med sitt arbete och nära införlifvad med folket, samt tillika färdig till strid, när fara hotade. För dess öfning sörjdes på det sorgfälligaste. Från gardet utskickades en officer till hvarje regemente för att undervisa i handgreppen så väl med pikar som musköter, »på det likhet må beredas i handgrepp och exercitier». Konungen infann sig ofta i öfningslägren och förde sjelf trupperna i öfningsstriderna. Förut synas regementena burit munderingar af olika färg inom olika landskap, men i slutet af 1685 förordnade konungen, att allt fotfolket skulle bära blå uniform. Finska och tyska regementena skulle lära sig lyssna till svenska kommando-ord.

Den indelta hären var emellertid icke den enda Carl XI hade att använda till rikets försvar. Tillika fans en värfvad, som i styrka föga understeg den indelta. Den utgjorde till större delen besättningarna i de talrika fästningar, som voro uppförda till skydd för Sveriges besittningar på andra sidan Östersjön, och från densamma togos äfven de hjelptrupper, hvarmed konungen vid åtskilliga tillfällen bistod sina bundsförvandter i de stora krig, som under senare delen af hans regering oroade det öfriga Europa. Enligt flera sammanstämmande uppgifter utgjorde Sveriges landthär under de sista åren af Carl XI:s regering omkring 65,000 man, och om härifrån afräknas den indelta styrkan, 38,000 man, uppgick således den värfvade till omkring 27,000 man, hvaribland 3,000 tillhörde artilleriet.

Flottan, det andra hufvudvapnet, var icke mindre än landthären föremål för Carl XI:s omsorger. Af den talrika flotta, Sverige egt under krigsåren 1676 och 1677, återstodo vid krigets slut endast 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0829.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free