- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
813

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

benämningarna i Bleking, men i Södra Möre kallades både de räntor, rusthållaren utgaf från sitt hemman, och de, hvilka han erhöll, för »tillgiftspenningar».

Samtidigt med åtgärderna för Blekings och Södra Möres indelning till rusthåll under båtsmanshållet ordnade Carl XI den ständiga båtsmansroteringen i andra Sveriges och Finlands kustlandskap samt införde en sådan å flera orter, der den förut icke fans. Den hade redan under Carl Gustafs krig vunnit en icke ringa utvidgning, i det att, likasom förut skett af borgerskapet i städerna, äfven de öfriga riksstånden ingingo på att, så länge kriget varade, upprätta dubbelt antal båtsmän i de till ständigt båtsmanshåll inroterade landskapen; men i följd af besluten vid 1682 års riksdag blef båtsmansfördubblingen under krigstid en stående skyldighet för rotehållet. Med iakttagande af detta ökade åliggande för rotehållarne och i öfverensstämmelse med särskilda instruktioner för utsedde kommissarier blef derefter, under de följande åren, roteringen för det ständiga båtsmanshållet dels jemkad och dels å nyo upprättad i Småland, Öster- och Vestergötland, Södermanland, Roslagen, Norrland, södra Finland samt å Gotland, Öland och Åland. Lika litet nu som tillförene uppgjordes några kontrakt om åliggandet att hålla visst manskap i stället för utskrifning, utan rotehållarnes skyldighet i detta hänseende synes hafva blifvit betraktad såsom redan åtagen. Endast med inbyggarne i de norrländska landskapen slötos skriftliga aftal om båtsmännens aflönande och underhåll, hvilka faststäldes af konungen den 2 Mars 1688, hvaremot för rotehållarne i de öfriga ofvannämnda landskapen föreskrifter i samma afseende meddelades genom en kunglig förordning af den 23 Maj 1690.

Bland de från Danmark vunna landskapen hade Bohus län kort efter dess införlifvande med Sverige blifvit lagdt under amiralitetet, jemte det att rytteri tillika der indeltes, och 1685 blef, genom uppgjordt kontrakt med adeln, ofrälse innehafvare af frälsejord samt allmogen å skatte- och kronohemman, en ständig båtsmansrotering inrättad i detta landskap, men detta kontrakt erhöll ej kunglig stadfästelse förr än den 16 Januari 1739.

Städerna i riket hade redan 1629 åtagit sig att, emot befrielse från utskrifning, hålla ett bestämdt antal godt och dugligt sjöfolk till rikets tjenst, och denna förpligtelse bekräftades ytterligare vid alla följande riksdagar, till dess genom riksdagsbeslutet 1683 och kongl. brefvet den 18 Februari 1686 städernas ständiga båtsmanshåll ansågs behörigen stadgadt, hvarefter konungen den 23 Maj 1690 utfärdade en förordning om hvad städernas ordinarie och fördubblings-båtsmän borde undfå i lön, beklädnad och underhåll. Äfven ön Visingsö ålades att hålla 12 båtsmän, som inroterades bland städernas.

De skyldigheter, hvilka ålades rotehållarne genom den ständiga roteringen, voro hufvudsakligen lika med dem, som tillhörde båtsmansrusthållarne, så att skiljaktigheten mellan roteringen och rustningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0833.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free