Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under båtmanshållet egentligen låg deri, att mindre jordegendom indelades på rustningen än på roteringen och att rusthållarne i stället fingo ersättning i kronans räntor.
Genom det sålunda ordnade indelningsverket för båtsmanshållet erhöll kronan 2,315 man indelningsbåtsmän med 41 man fördubbling samt 4,296 man roteringsbåtsmän med 3,456 man fördubbling, hvarförutan 1,188 man värfvadt sjöfolk tjenstgjorde vid flottans stationer, så att för flottans räkning en styrka af 11,486 man fans ständigt att tillgå – den största, som dittills någonsin varit för svenska sjömakten anvisad.
I flottans ekonomiska förvaltning skedde under Carl XI:s regering flera förändringar. Kort efter flottans förläggande i Carlskrona ditflyttades äfven amiralitets-kollegium och i Stockholm förblef endast ett kommissariat för att besörja galereskaderns angelägenheter. Målens afgörande inom amiralitetskollegium berodde, efter dess flyttning till Carlskrona, egentligen på generalamiralen, men 1687 befalte konungen, att alla mål skulle kollegialt behandlas, öfverkommissarien och sekreteraren äfven underskrifva expeditionerna samt protokoll föras, undertecknadt af samtlige närvarande. Sedermera fick kollegium, jemte två civile embetsmän, befallning att afgifva ett fullständigt betänkande rörande amiralitets-kammarverket, och detta betänkande föranledde ett kungligt bref af den 18 April 1691, hvarigenom kammarverket delades i fyra afdelningar, nemligen ett »kammarkontor», som besörjde de kontanta medlens indrifvande, beräknande och utbetalande; ett »sjömiliskontor», som skulle vaka öfver manskapets lön, underhåll och beklädnad; ett »varfskontor», för anskaffande, tillverkande, förvarande och utdelande af förnödenheterna för skeppsbyggnaden och flottans utrustning, samt ett »artillerikontor», som hade befattningen med flottans artilleri och ammunition. I Juli 1692 skildes kammarverket i de flesta delar från kollegium och öfverlemnades till ett »amiralitetsstats-kammarkontor», i hvilket generalamiralen var ordförande samt öfverkommissarien ledamot, och hvarest afgjordes allt, som angick medlens indrifvande, beräknande och anordnande samt allt annat, som rörde hushållningen.
Sjö-artiklar, bestämmande så väl de befallandes som de lydandes skyldigheter, utfärdades den 2 Maj 1685, och 1696 utkom en utförlig lotsförordning, hvarigenom lotsväsendet stäldes under amiralitetets inseende. Kartor uppgjordes så väl öfver farvattnen som öfver hamnarna, men de höllos strängt hemliga och voro således af ingen nytta för den fredliga sjöfarten. För att uppmuntra till anfall mot fiendtliga fartyg förordnades, att dessa, om de togos, skulle försäljas med allt hvad till dem hörde, utom bestyckning och ammunition, samt försäljningsbeloppet tillfalla pristagarne. Då skepp eröfrades, hade officerarne rättighet att plundra de fiendtliga officerarnes kistor och manskapet den fiendtliga besättningens – en lemning af det gamla råa krigssättet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
