815 (Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet - Undervisningsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som ofta ledde till uppträden, hvilka på intet sätt voro hedrande för segrarne.

I allmänhet var svenska krigsväsendet vid slutet af Carl XI:s regering bättre ordnadt, än det dittills någonsin varit, och det mål, han föresatt sig, att, oberoende af hvarje främmande makts understöd med krigare eller penningar, värna Sveriges sjelfständighet och äfven upprätthålla dess anseende såsom europeisk stormakt, kunde han betrakta såsom vunnet. Det hade tillika vunnits på ett sätt, som för befolkningen i allmänhet kändes mindre tryckande än den förra utskrifningen, hvilken vid olika tillfällen utföll högst olika, allt efter de särskilda riksdagarnes beslut, och således aldrig kunde af de utskrifningsskyldige med säkerhet på förhand beräknas, samt dessutom var ganska ojemnt fördelad. Äfven efter det nya systemet var likväl den börda, rikets inbyggare måst åtaga sig för försvaret af dess vidsträckta område, ganska tryckande. Rikets folkmängd antages då hafva uppgått till ungefär 2 1/2 millioner och dess ständiga krigsmakt till omkring 75,000 man, hvadan den senare utgjorde tre procent af den förra, i stället att den för närvarande, då nationalvälmågan likväl onekligen är många gånger större än då, uppgår till blott en procent. Så dyr blef Sveriges egenskap af stormakt för dess befolkning.

Undervisningsväsendet.

Det berömligaste af förmyndarestyrelsens verksamhet hade varit dess nitiska vård om undervisningsväsendet samt om den vetenskapliga bildningen i allmänhet. Denna vård fortsattes äfven af Carl XI, men här var han icke och behöfde icke heller vara den kraftige ordnare och förbättrare som i de flesta öfriga hänseenden.

Universiteten i Upsala hade i rikskanslern, slutligen riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie under 30 års tid ända till hans död 1686 haft en upplyst och nitisk kansler, som uträttat ganska mycket för den vetenskapliga utvecklingen derstädes. Han efterträddes af kanslipresidenten Bengt Oxenstierna, som på ett rätt bedröfligt sätt begynte sin befattning. Vid hans första besök i Upsala 1687 kom nemligen, genom hans tjenares ovarsamhet, elden lös i det af trä byggda slottsstallet, hvarvid en stalldräng, kanslerns alla sju hästar och hans åkdon blefvo lågornas rof. Denna olyckshändelse var emellertid intet olycksförbud, ty äfven denne kansler utöfvade en för lärosätet gagnande verksamhet, om han ock af sin ganska omfattande embetsutöfning i öfrigt hindrades att egna universitetet någon mera trägen omsorg. Under hans styrelse byggdes konsistoriihuset, äfvensom gustavianska auditoriet och ridhuset förbättrades, biblioteket ökades och en stallstat upprättades. Åt universitetets byggnader, så väl som åt undervisningen i ridkonsten derstädes, tyckes denne kansler särdeles egnat en nitisk vård; huruvida han egnat den äfven åt den vetenskapliga

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/6/0835.html

		Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI / 815 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|