Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Undervisningsväsendet
- Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I allmänhet var undervisningen inom hela svenska riket vida mera spridd än förut, och den klagan öfver brist på skicklige lärare inom de särskilda vetenskaperna, som dittills så ofta förts, blef nu icke vidare förspord.
Vetenskaperna.
Såsom en naturlig följd af undervisningsväsendets större utbildning finner man äfven under Carl XI:s regering en rikare vetenskaplig verksamhet, men någon egentlig sjelfständighet röjde sig icke i densamma. Den hade i allmänhet icke den vetenskapliga utvecklingen till sitt mål, utan framstod hufvudsakligen såsom embetsmanna-bildning. Den fria forskningen mötte alltför många hinder så väl i den stränga renlärigheten hos presterskapet och folket i allmänhet som i konungens ytterliga ömtålighet i allt, som rörde det kungliga enväldet, och så blef det under Carl XI:s regering riklig tillgång på duglige embetsmän, men ringa på sjelfständige vetenskapsmän.
Teologien stod ännu alltid främst bland vetenskaperna, men såsom vetenskap vann den under Carl XI:s regering ingen ytterligare utbildning. Hvarken tidens anda eller konungens egna åsigter medgåfvo någon allvarligare undersökning om statskyrkans antagna och stadgade lärosatser. Förbudet häremot iakttogs med mycken sorgfällighet, och de skrifter, som sökte frigöra sig derifrån, undertrycktes. Den teologiska verksamheten yttrade sig sålunda denna tid för det mesta i bibelöfversättningar, predikningar och psalmer.
Nya testamentet, öfversatt på lettiska språket af generalsuperintendenten i Lifland Johan Fischer, utkom i Riga 1685 och hela bibeln på samma språk af honom öfversatt 1689. En öfversättning af nya testamentet på estiska språket trycktes i Riga 1686. »Konung Carl XI:s bibel», som dock ej var en ny öfversättning, utan endast en ny upplaga af Gustaf Adolfs, drottning Christinas och konung Carl Gustafs bibel, utkom 1674; men 1685 uppdrog Carl XI åt erkebiskopen Olof Svebilius och biskopen i Skara Haqvin Spegel att ombesörja en förbättrad bibelupplaga. Tryckfelen skulle rättas, förklaringar öfver mörkare ställen äfvensom register tilläggas. Spegel skulle hafva närmaste bestyret härmed, men hans tillgöranden granskas af erkebiskopen och teologiska fakulteten i Upsala. Sedermera förordnades i Juli 1691 en kommission, bestående af biskopen i Strengnäs Erik Benzelius, professorerne i Upsala Jesper Svedberg och Israel Kolmodin samt assessorn i antiqvitetskollegium Magnus Rönnow, att granska de förra öfversättningarna och deri införa nödiga rättelser, hvilka dock skulle underställas erkebiskopen och teologiska fakulteten i Upsala. Redan följande året var kommissionens förslag färdigt och öfverlemnades till teologiska fakultetens granskning samt inlemnades derefter till presteståndet vid 1693 års riksdag. Det föranledde då vidlyftiga förhandlingar inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0840.html
