- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
824

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läran eller hvad den heliga skrift derom innehåller, samt att ej heller bibelns öfriga innehåll må »lätteligen» dragas under filosofisk kritik; men för öfrigt »efterläts filosofiens fria bruk och öfning sanningen med goda skäl och experimenter att utleta och styrka, samt alla lofliga vetenskaper att föröka». Dock borde ovilja och onödigt kif dervid undvikas.

Den vetenskapliga forskningsfriheten hade sålunda äfven nu blifvit medgifven, så vidt det kunnat ske utan att alltför mycket stöta de renlärige för hufvudet, och härför har man efter all anledning att tacka Lindsköld, som alltid visat ett varmt nit för den vetenskapliga utvecklingen och sannolikt genom sitt inflytande både tillvägabragt betänkandet och konungens bifall dertill. Sedermera afstannade ock efterhand striden mellan de båda filosofiska systemens förfäktare.

Den praktiska filosofien erhöll ett helt nytt skick genom Samuel Pufendorf, professor vid det nya universitetet i Lund, der han 1672 utgaf sitt berömda arbete Jus naturæ et gentium (Natur- och folkrätten), som sedermera utkommit i otaliga upplagor och öfversättningar. Det saknade likväl icke vedersakare vid sjelfva det lärosäte han tillhörde. Teologie professorn J. Schwartz och professorn i juridik N. Beckman, båda, likasom Pufendorf, tillhörande den första lärareuppsättningen vid den nya akademien, uppspårade i Pufendorfs arbete en mängd kätterier och nyheter, hvarom de uppsatte en skrift, hvars tryckning dock af regeringen förbjöds; men Beckman lät icke desto mindre trycka den i tyska staden Giessen och sedermera sprida den, hvarför han dömdes till fängelse och skriften blef, såsom smädeskrift, offentligen uppbränd på torget i Lund 1675. Beckman hade dock redan satt sig i säkerhet genom att fly till Danmark, hvarifrån han begaf sig till Tyskland och öfvergick der till katolska läran. Schwartz stannade i Lund till dess kriget utbröt, då äfven han flydde till Danmark och fick anställning derstädes.[1]

Lagkunskapen blef under detta embetsmannatidehvarf betydligt utbildad af ett stort antal författare. Utom de i föregående del omnämnde Johan Loccenius (död 1677), Johan Stjernhöök (död 1675), Michael Gyldenstolpe (död 1670), hvilka fortsatte sin författareverksamhet äfven under nu ifrågavarande tidskifte, egde högskolorna förtjenstfulla juridiska lärare i Johannes Schefferus (f. 1621, d. 1679), känd genom en mängd historiska och kritiska skrifter samt från 1666 professor inom juridiska fakulteten vid Upsala akademi; Per Gavelius (f. 1625, d, 1697), juris professor i Upsala 1663, sedermera assessor i Göta hofrätt och general-inspektor öfver alla fiskaler i riket samt 1687 adlad med namnet Cedersköld; Niklas Hyltén (f. 1635, d. 1702), den förste professorn i lagfarenheten vid det nya universitetet i Lund 1668 och 1686 adlad med namnet Silfversköld samt, främst bland alla, Carl Lundius (f. 1638, d. 1714) från 1672 juris professor i Upsala och författare till en stor mängd juridiska arbeten. Med honom begynte ett


[1] Jfr Anjou, Svenska kyrkans historia. Stockholm 1866, s. 379-402.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0844.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free