Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flera delar af Europa och hvars Lexikon metallicum och Svecia subterranea, hvilka han dock ej hann fullborda, betraktades såsom klassiska arbeten i bergsvetenskapen.
Fysiken behandlades endast i läroböcker och disputationer, af hvilka senare ett ganska stort antal utgåfvos, utan att dock genom dem vetenskapen kan sägas hafva gjort några nämnvärda framsteg.
Läkarevetenskapen, som dittills inom Sverige varit föga bearbetad, erhöll nu en betydande utveckling, synnerligast genom Per Hoffvenius (f. 1630, d. 1682), som studerat i Holland och från 1661 höll i Upsala föreläsningar i alla grenar af denna vetenskap. Hans vän Olof Rudbeck, som äfven gjort sina medicinska studier i Holland och samtidigt med honom började sin lärareverksamhet vid Upsala högskola, sysselsatte sig företrädesvis med anatomi, hvari han gjorde vigtiga upptäckter samt inrättade i Upsala en särskild anatomisal. Läkarevetenskapens utveckling i Sverige befordrades för öfrigt ganska verksamt äfven af konungen. Det år 1663 inrättade collegium medicum erhöll 1680 och 1688 en mera omfattande verksamhet, särdeles i afsigt att kunna afskaffa det alltför mycket gängse qvacksalveriet. Utländske läkare, utom de, som inkallades af konungen, förbjödos att praktisera i Sverige. Öfver apotekarne anbefaldes en noggrann uppsigt, och läkarne anmodades att uppsöka inhemska läkemedel i stället för utländska. Collegium medicum fick äfven uppsigt öfver barnförlossningsväsendet, som befans i så ömkligt skick, att endast i Stockholm öfver hundra barn årligen omkommo genom bristande kunskap i detta hänseende. Redan 1682 gjorde Urban Hjärne ett förslag om inrättande af ett barnbördshus, der undervisning skulle meddelas åt barnmorskor. Af Johan van Hoorne (f. 1662, d. 1724), som blifvit promoverad till doktor i Holland, meddelades ock undervisning i förlossningskonsten, så väl genom föreläsningar som i flera utgifna skrifter. Samma år 1682 inrättades äfven i Stockholm en anatomisal och följande året ett kemiskt laboratorium. Vid det nya universitetet i Lund idkades läkarevetenskapen med sådant intresse, att den första svenska medicine doktors promotion der kunde hållas 1689. Genom allt detta fick Sverige tillräckligt antal kunniga läkare inom landet, utan att vidare behöfva, såsom dittills, inkalla dem utifrån.
De matematiska vetenskaperna funno under detta tidskifte äfven åtskilliga framstående bearbetare. »Mathesis, det är mätevisheten», skref Stjernhjelm, »bestående i mått, tal och vigt, är en sannskyldig Minerva, aflad i Skaparens egen hjerna, född och framburen i sjelfva skapelsen, och det så tideliga och i så måtto, att hon strax i ljusets åtskiljande från mörkret, i himlarnes hvälfvande, luftens utbredande, jordens grundfästande och hafvets afgränsande är blifven sin fader till en högra hand och hemliga råd.» Stjernhjelm författade äfven, om ock i mindre poetiskt språk, åtskilliga afhandlingar i aritmetik och trigonometri. Anders Spole (f. 1630, d. 1699), den förste professorn i matematik vid Lunds universitet 1668 och professor i Upsala från 1679, gjorde sig berömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
