Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åren 1682–1712 icke mindre än 105 disputationer i matematiska ämnen samt deribland äfven astronomiska; men i allmänhet voro dock vetenskapliga astronomiska afhandlingar af något värde den tiden här högst sällsynta.
I krigsvetenskap utkommo åtskilliga arbeten af Joh. Wernsköld, sedan 1644 generalqvartermästare vid alla fortifikationerna i riket (död 1674), och af Didrik Porath, fäktmästare vid kungliga hofvet sedan 1677, samt ett ganska omfattande arbete, kalladt »Adelig öfning» af Åke Rålamb (f. 1651, d. 1718), en son till riksrådet Clas Rålamb och kapten vid lifgardet sedan 1676. Arbetet skulle utgöra mer än 20 band, af hvilka likväl ej mer än det 1:sta, afhandlande aritmetik och landtmäteri, 8:de om fortifikation, 10:de om skeppsbyggeri samt 13:de och 14:de om hushållning, åkerbruk och trädgårdsskötsel, utkommo under åren 1690, 1691 och 1694, åtföljda af 90 planscher.
I navigation utgaf vice amiralen Werner von Rosenfeldt (f. 1639, d. 1710) ett större arbete 1693, och en afhandling af franske amiralen Tourville utkom i Stockholm 1698 på franska och svenska, under titel »Generalexercitier till sjös».
Språkvetenskapen blef fortfarande flitigt bearbetad, och kunskapen i de latinska och grekiska språken hade under Carl XI:s regering den högsta blomstring, hvartill den i Sverige hunnit, åtminstone med hänseende till förmågan att i tal och skrift använda dessa språk.
Latinet var fortfarande de bildades universalspråk och vid de svenska läroverken så uppöfvadt, att knappast någon student fans, som ej kunde ledigt skrifva latinsk vers, om också med mycket olika poetisk lyftning. Man egde ock denna tid vid våra lärosäten flere män med stor förmåga som latinske både skalder och vältalare. Såsom de främste i detta hänseende böra nämnas Petrus Lagerlöf, hvilken vi skola återfinna äfven bland denna tids svenska skalder, och Johan Upmark, född 1664, adlad 1719 med namnet Rosenadler, död 1743, berömd såsom den ypperste vältalare på romare-språket Sverige egt; men ganska framstående dels såsom skalder, dels som vältalare, och ej sällan såsom bådadera, på detta språk, voro äfven Johan Columbus (f. 1640, d. 1684), Lagerlöfs lärare och broder till Samuel Columbus, hvilken vi skola finna bland de svenska skalderna vid denna tid; Anders Nordenhjelm (f. 1633, d. 1694), eloquentiæ professor i Upsala sedan 1672; Lars Norrman (f. 1651, d. 1703) professor i hebreiska och grekiska vid Upsala akademi 1682; Johan Arndt Bellman (f. 1664, d. 1709), eloquentiæ professor i Upsala 1699 och farfar till skalden Carl Michael Bellman, m. fl. Större delen af denna tids svenska skalder, till hvilka vi snart skola komma, gjorde sig äfven kända såsom latinska. Huru flitigt det latinska språket under detta tidskifte studerades, synes för öfrigt af ett stort antal läroböcker, som då utkommo och hvilka det blefve alltför vidlyftigt att här uppräkna.
Grekiskan studerades också med synnerlig ifver, och grekiska tal och verser skrefvos denna tid af åtskilliga svenska författare, bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
