Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterhet och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1663), en fader till skalden Samuel Columbus, hade, på anmodan af biskop Johan Rudbeck i Vesterås, från Tyskland införskrifvit både musikalier och instrument samt hos ungdomen först i Vesterås och sedermera i Upsala väckt en lifligare håg för tonkonsten. Derefter hade Terserus såsom biskop i Linköping ifrigt verkat för att vid dervarande gymnasium lifva hågen för musik samt sjelf sjungit vid en af gymnasiets högtider. Af Stjernhjelm finnes i handskrift en afhandling i musik. Vid Carl XI:s kröning 1675 komponerades musiken af Olof Rudbeck, som, bland så mycket annat, äfven var hemmastadd i denna konst. En annan Upsala-professor, Harald Wallerius (f. 1646, död 1716), var en af de musik-kunnigaste på sin tid samt utgaf under åren 1674–1687 flera musikaliska afhandlingar. Åt båda dessa professorer uppdrogs att ordna psalm-melodierna till den år 1695 stadfästade psalmboken, till hvilka äfven lemnades bidrag af Anders Düben, då kapellist, sedermera från 1698 hofkapellmästare (f. 1693, d. 1738), hvilken äfven komponerade ballettmusik. Med undantag af några psalm-melodier, hvilka man dock ej med säkerhet vet om de äro af utländsk eller inhemsk komposition, känner man emellertid icke någon svensk tonskapelse från detta tidskifte, förtjent att öfvergå till efterverlden.
Inom den bildade konsten voro deremot framstegen ganska betydande, och i synnerhet hade byggnadskonsten nu i Sverige en glansperiod, hvars skapelser ännu väcka efterverldens beundran. Sveriges största arkitekter Nicodemus Tessin, far och son, täflade att med snillrika verk pryda det land, som blifvit den förres och var den senares fädernesland. Nicodemus Tessin, fadern (f. i Stralsund 1615, d. i Stockholm 1681), byggde Kalmar och Jerlåsa kyrkor och portalen till Jakobs kyrka i Stockholm, ombyggde Maria kyrka derstädes samt Borgholms slott på Öland, byggde Drottningholms och Skoklosters slott, De la Gardieska palatset, sedermera dramatiska teatern i Stockholm, banken derstädes, stadshuset å Södermalm, Gustavianska auditoriebyggnaden i Upsala, med mera. Nicodemus Tessin, sonen, (f. 1654, d. 1728), har i Stockholms slott efterlämnat den vackraste och mest storartade skapelse af svensk byggnadskonst, vårt land eger, samt har dessutom fullbordat sin faders verk, Drottningholms slottsbyggnad, byggt kyrkan i Kungsör, öfverståthållare-palatset i Stockholm, Oxenstiernska grafkoret i Upsala domkyrka med mera, samt uppgjort ritningen till trädgårdarna vid Drottningholm, Ekolsund, Strömsholm och Ulriksdal. I allmänhet hade svenska byggnadskonstens utveckling blifvit i hög grad befordrad genom den mängd praktbyggnader, som uppfördes af högadeln under dess lysande tid och hvarom Dahlbergs här ofvan omnämnda arbete Svecia antiqua et hodierna bär ganska lysande vittnen, ehuru visserligen icke så få der förekommande ritningar visa palatsen snarare sådana de skulle blifvit, än sådana de blifvit i verkligheten.
Skulpturen begynte nu äfven få en rikare utveckling i samband med och hufvudsakligen med anledning af de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
